Säkerhetspolisen varnade i sin senaste årsrapport för en mer komplex hotbild, med en ”bredare” våldsbejakande extremism.
Att förhindra terrorbrott är för Säkerhetspolisen ett ständigt pågående arbete, framhåller Säpos pressekreterare Gabriel Wernstedt efter dådet i Visby. Han understryker det som Säpo pekade på i sin senaste årsrapport:
– Hotbilden när det gäller våldsbejakande extremism har blivit mer komplex. Fler individer i utkanten av extremistmiljöer kan snabbt radikaliseras till att ha både avsikt och förmåga till våldsdåd. Inte minst sker det genom inspiration i digitala kanaler, säger han och fortsätter:
– Det är en utmaning att lokalisera dem.
Att ha den uppsikten är en uppgift för Säpo och relevant för Almedalsveckan. Alltid ska Säpo skydda en krets på ungefär 400 personer i den centrala statsledningen. Allmänt trygghetsskapande åtgärder och ordning på gator och torg ansvarar den ordinarie polisen för.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att dådet på öppen gata i Visby, det mord som släckte psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgrens liv, troligen föder reaktioner i flera olika riktningar:
– Man kan se två tendenser. Å ena sidan en vilja att skärpa säkerheten efter detta ohyggliga brott, där man vill sätta till alla klutar. Men samtidigt väcks en vilja att inte ge efter för våldet och försvara det öppna samhället. Det är tendenser som kan komma att ta ut varandra, säger Ulf Bjereld.
Mordet under Almedalsveckan leder till två tendenser, menar Ulf Bjereld. Å ena sidan stärkt säkerhet, å andra sidan en vilja att inte ge efter för angrepp på det öppna samhället.
Han hoppas man ska hitta en balans.
– Jag tror vi kan räkna med än mer synlig närvaro från polisens sida till kommande evenemang, men det kommer inte att handla om några kravallstaket. En sådan mer synlig närvaro kan tyckas symbolisk, då det inte till hundra procent går att skydda sig från sådana här dåd, men det har ändå betydelse för tryggheten.
För att stoppa liknande angrepp i framtiden framhåller han betydelsen av förebyggande arbete – och kunskap om de ideologiska miljöer som våldsverkare finns i:
– I det här fallet högerextremism. Många som gästade Almedalen i år hälsade med glädje frånvaron av nazistiska NMR. Och så sätter man i vrångstrupen när det här inträffade, med en misstänkt gärningsman som haft starka ideologiska band dit.
Regionrådet Jesper Skalberg Karlsson (M) är ordförande i Almedalsrådet för årets demokrativecka.
– Säkerheten är en del av förberedelserna vid alla större evenemang, oavsett om det är en festival eller Almedalsveckan, påpekar han.
Regionrådet Jesper Skalberg Karlsson (M) framhåller att såväl Almedalsrådet, där han är ordförande, som Region Gotland och polisen behöver analysera sitt arbete efter mordet på Ing-Marie Wieselgren.
Som arrangör har han och andra lokala företrädare för de politiska partierna med riksdagsrepresentation fått information från säkerhetspolisen och poliser som arbetar specifikt mot hatbrott.
– Polistätheten under själva veckan är högre än på någon annan plats. Men helt skyddad från allt kan man aldrig vara, säger Jesper Skalberg Karlsson och reser själv frågan:
– Är vi missnöjda med polisens arbete? Nej, svarar jag. Kunde vi gjort något annorlunda? Det är för tidigt att svara på. Vi som arrangör kan inte bara lägga det här till handlingarna. Hur Region Gotland agerar i stabsläge är också en fråga.
Almedalsrådet träffades på kvällen, samma dag som mordet inträffade. Något ytterligare omedelbart förestående möte är inte inplanerat:
– Folk är på semestrar och det vore inte lämpligt att ha ett digitalt möte från vilstolen, vi behöver träffas. Sedan bör vi avvakta Säpos utredning och så har vi en valrörelse, kommenterar Jesper Skalberg Karlsson