Många nyfikna följde fisket när Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn metade karpar. Fiskarna avlivades i tältet och samlades i soptunnor för att sedan bli biogas.
Det har gått 50 år sedan gräskarpar planterades in i Almedalen, för att beta och hålla dammen ren från vegetation. Arten är känd för att vara glupsk och äter stora mängder vattenväxter.
Men med åren har det blivit allt mer fisk i dammen och det finns även arter som inte är tänkta att leva där. Abborre, sutare, men framför allt stora mängder fjällkarp har förökat sig invasivt. Mängden fiskar har nu blivit så stor att det finns risk för sjukdomar och svält.
Enorma mängder karp har blivit ett problem i Almedalen. Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn anlitades av regionen för att bekämpa de invasiva fiskarna.
För att minska riskerna har regionen tagit hjälp av sportfiskarna och fiskevårdarna Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn, som under måndagen drog upp ett hundratal karpar som avlivades. På tisdagen var de båda tillbaka.
– Tyvärr får inte den här vara här, den kanske är en av orsakerna till att det är så väldigt många andra små fiskar, säger Nicka Hellenberg och drar upp en rejäl gulfärgad fjällkarp.
Kenny Cronhamn med ännu en karp som fångats i dammen. Almedalens bestånd av fisk har nått den nivån då det är risk för spridning av sjukdomar och svält.
Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn var med även hösten 2015, då hela dammen tömdes på vatten och fisk, och grävdes ur. De största exemplaren gräskarp vägde då 16 kilo. Men åtgärden visade sig inte vara tillräcklig.
– Vi behöver reducera fiskantalet med jämna mellanrum. Det är inte bra med för mycket fisk, säger Christian Strängborn, enhetschef för parkenheten.
Han berättar att regionen följer Jordbruksverkets regler för avlivning av fisk, och att jobbet görs i samarbete med länsveterinär och länsstyrelsen.
– Det här är en human metod. Fiskarna avlivas och det blir biogas av dem, säger han.
Att tömma dammen igen kan bli en fråga längre fram. Det menar Christian Strängborn är en betydligt större apparat, med risk att den fisk man vill ha kvar – de mycket stora exemplaren av gräskarpar – blir stressade.
Nicka Hellenberg med ett lite mindre exemplar, hundratals, säkert tusentals, sådana finns i dammen i Almedalen.
En skrak har lockats in i Almedalen från havet för att äta, tillgången på fisk har blivit ett problem och kan sprida sjukdomar.
Den som ska meta karp bör satsa på majs på burk, något som de gräsätande fiskarna gillar.
Om antalet fiskar inte snabbt minskas är risken att olika sjukdomar sprids, dels bland fisken men också via fåglar som lockas till dammen från havet för att fiska. Skarvar har setts äta glupskt simmande i dammen. En risk finns att exempelvis fågelinfluensa får spridning.
– Vi får rapporter via länsstyrelsen när fågelinfluensan är på gång, säger Christian Strängborn.
I Almedalen helt nära Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn simmar en skrak och dyker, för att komma upp med karp i näbben.
– Se, den dyker hela tiden, säger Kenny Cronhamn och konstaterar att karparna tycks undvika fågeln och därmed inte just nu heller fastnar på hans krok agnad med majskorn.
Meta karp i Almedalen kräver tillstånd, något som Nicka Hellenberg och Kenny Cronhamn har när de anlitats på uppdrag av Region Gotland för att bekämpa beståndet.
Nicka Hellenberg lyfter flötet och ännu en invasiv karp landar på gräsmattan.
Att två män sitter i ett tält och fiskar mitt i Almedalen har väckt en hel del uppmärksamhet. Två dagar får räcka i år, men förmodligen behövs ytterligare bekämpning längre fram.
– Det är möjligt att det här måste bli en upprepad process. Personligen slår det lite i hjärtat att behöva ta upp så mycket fisk, men det är för en god sak. De kan ha sjukdomar och konkurrera med inhemska arter, säger Nicka Hellenberg.
Fisken avlivas snabbt och läggs i två gröna soptunnor på hjul i tältet.
– Det är viktigt att trycka på att man inte får fiska här. Det här gör vi på uppdrag av Region Gotland, med tillstånd från länsstyrelsen, säger han.
Nicka Hellenberg menar att Almedalen är ett tydligt exempel på vad som händer om människan blandar sig i och släpper ut främmande arter i gotländska vatten. Dammen fullkomligt kokar av fisk.
– Att det är hundratals är inget snack, det kan vara tusentals också. Det är väldigt svårt att veta, säger han.