I september slog de tolv byggnadsvårdeleverna sig ner i skolbänkarna. Eller, några fysiska bänkar fanns det ju inte, där i postens gamla lokaler på Bingebygatan. Därför blev en de första uppgifterna att bygga en egen arbetsbänk. Givetvis skulle det inte göras med spik och lim – här är det dymlingar och genomgående tapp med kil som gäller.
Vissa av kursdeltagarna har erfarenhet av snickeri, andra är helt gröna. Vissa är i 20-årsåldern, en del har passerat 50. Hälften är kvinnor, hälften män. De kommer från olika yrkesbakgrunder: En är kock, en annan journalist, en tredje svets- och plåtmekaniker. Det de har gemensamt är att de är intresserade av byggnadsvård, och att de är sugna på att testa något nytt. Nytt och nytt förresten, teknikerna är ju uråldriga. Nåväl.
En av eleverna är 35-åriga Frida Svedelius.
– Min man hittade utbildningen på nätet. Jag har jobbat inom förskola och vill testa och se om jag ska byta inriktning i livet. Hittills har det varit jättekul, säger hon.
Bakom utbildningen står Vuxenutbildningen på Region Gotland.
– Jag har läst byggnadsantikvarieprogrammet på Campus Gotland och där saknade jag det praktiska, så jag har väntat på en sån här utbildning, säger den 39-årige eleven Kalle Haller.
Båda är noviser när det kommer till hantverksyrket – de har mest haft sina egna hem att öva på.
– Jag går mest den här utbildningen för mitt eget höga nöjes skull. Jag har länge renoverat på huset och den här kunskapen kommer att komma väl till pass, säger Kalle Haller.
Deras kurskamrat Thomas Johansson, 53, har desto mer erfarenhet av snickeri.
– Jag jobbade som snickare i 30 år innan jag valde att skola om mig till kock. Det har jag jobbat som de senaste fyra åren, men jag har länge längtat tillbaka till hammaren, säger han.
Trots sin gedigna erfarenhet är Thomas Johansson ödmjuk inför byggnadsvårdens skrå.
– I byggbranschen är man mer montör än snickare i dag. Det vi håller på med nu är finsnickeri. Då får det inte vara någon hets, det får ta sin tid så att det blir bra.
Niklas Mickelin är ansvarig för utbildningen. Att han hamnade på den posten är egentigen en slump.
– Jag sökte en annan tjänst, men tack vare min bakgrund tyckte de att det var en bra idé att starta en utbildning inom byggnadsvård, säger han och förklarar att han arbetat med det sedan år 2007.
Under utbildningen, som är ettårig och på helfart, får eleverna lära sig hur man underhåller och restaurerar äldre byggnader med traditionella metoder och material. De kommer att gå igenom tekniker som kalk- och lerbruk, fönsterrenovering, färglära och handhyvling av panel.
– Jag gillar tänket att ta något gammalt och göra det funktionsdugligt. Att inte slänga allt, utan ta vara på det som går, säger Niklas Mickelin.
Kursdelagarna kommer även att få lära sig att uppföra nya byggnader med äldre hantverksteknik. I vår ska de nämligen få prova på att bila trästockar och bygga ett bulhus.
– För att gå utbildningen ska man gilla att jobba med händerna och jobba med trä, konstaterar Niklas Mickelin.
Utbildningen är i huvudsak praktisk men kurserna varvas med teori. I vår kommer de att bege sig ut på praktik.
– Vi letar just nu efter företag som vill ta emot dem, säger Niklas Mickelin.
Förhoppningen är att intresset är så pass stort så att utbildningen kan fortsätta även nästa år.