Det var en viss överrepresentation av gröna parkas utanför Visby fängelse när besökande Stockholm Mod Scooterclub tillsammans med Visby Vespaclub samlades kring sina skoters. Det ser ut som en scen ur kultfilmen Quadrophenia från 1979, den ultimata modsfilmen som cementerade stilen.
Benämningen "mods" är en förkortning för "modernists" och är en subkultur som växte fram i London under 1960-talet. Det finns tre viktiga beståndsdelar inom modskulturen: mode, sextiotalsmusik och italienska skoters.
Äldsta deltagaren vid modsträffen i Visby är Hasse Pihl, som har varit med i mods-scenen sedan 1967.
- Jag var utan skoter i en del år, men under en resa till Italien blev jag sugen igen när jag såg alla fina skoters. När jag kom tillbaka till Sverige förstod jag att det finns en organiserad modsscen, något som vi aldrig hade när det begav sig på 60-talet, säger han.
Den svenska användningen av begreppet kom att skilja sig en del från den brittiska. Många associerade mods med droger och allmän sluskighet, som Kenta och Stoffe i Stefan Jarls dokumentärfilm "De kallar oss mods" från 1968.
- Den filmen var i och för sig bra, men den gav en skev bild av oss mods, säger Hasse Pihl.
Den klassiska mods-stilen är raka motsatsen till Kenta och Stoffe - snygga, gärna skräddarsydda, kostymer med en parkas över, ursprungligen för att skydda kostymen mot avgaser.
Modskulturen har fått flera renässanser. Först på 1970-talet med filmen Quadrophenia och bandet The Jam med Paul Weller i spetsen, som anknöt till. Sedan kom ytterligare en modsvåg på 90-talet, när brittiska band som Blur och Oasis återuppväckte unga människors intresse för den musik och mode som de ursprungliga modsen stod för.
Ronnie Gavelin från Eskilstuna menar att den svenska modsscenen är relativt livaktig.
- Modskulturen har hela tiden kommit tillbaka i omgångar. Det är ingen jättestor subkultur men den har liksom funnits där under ytan hela tiden. Det roliga med den är att det är så stor spridning i ålder. Min farsa var mods, så jag har det i blodet, säger han.
När det gäller italienska skoters, som är en stor del av modskulturen, finns det två läger: Vespa och Lambretta.
- Vespan är egentligen bara en frampressad plåtbit, medan Lambrettan har en ram, säger Ronny Olsson från Visby Vespaklubb.
Mike Manning från England fångar skillnaden mellan märkena i en mening medan han skruvar på ett rutmönstrat hölje på sin Vespa:
- Lambrettor är snyggare i formen, men om du vill behålla händerna rena så tar du en Vespa.
På lördagskvällen tog modsen över ett av dansgolven på Munkkällaren och spelade sin musik. Brittisk sextiotalsrock med The Who i spetsen är ett självklart inslag, liksom jamaicansk ska och amerikansk northern soul. Ronnie Gavelin skrattar lite självironiskt åt observationen att modsen verkar ha fastnat i sextiotalet:
- Det är ganska lustigt egentligen, eftersom "mods" är en förkortning för "modernists".