Den försvunna kyrkan i Visby är funnen

Många har hävdat det tidigare, men nu är historiekännare rätt säkra på att vi har fått Helge And om bakfoten. I allafall ruinen.

Helge Ands ruin i Visby. Eller är det S:t Jakob?

Helge Ands ruin i Visby. Eller är det S:t Jakob?

Foto: David Skoog

Visby2020-01-20 09:03

Väldigt länge har man undrat vart S:t Jakobs kyrka tagit vägen. Den som på gamla kartor finns placerad precis där Helge Ands ruin står i dag. Men nu tycks historiekännare vara säkra. Helge Ands ruin som vi känner till den är i själva verket S:t Jakobs kyrka.

Sven-Erik Pernler är docent i teologi, och kom för några år sedan över boken "Sko socken kloster kyrka ägare och slott". Boken är visserligen skriven på 1800-talet, men den stärker ytterligare det många länge trott:

– Jag kan inte finna något annat alternativ till vad det annars skulle kunna vara om inte S:t Jakob. Den här sortens kyrkor byggdes av högättare. Någon gammal Helge Andskyrka är det absolut inte. De såg inte ut så här, säger Sven-Erik Pernler.

Så kallade Helgeandshus fanns i alla medeltida städer och var ett väldigt enkelt sjukhus för gamla och fattiga som ofta sköttes av munkar och nunnor. Namnet kommer rätt och slätt från den Helige Ande, och i Visbys helgeandsinrättning vårdades folk ända in på 1900-talet.

Den skriftliga källan som beskriver S:t Jakob kommer från Skokloster, som på 1200-talet var ett cistercienskloster, precis som Solberga kloster i Visby. Någon gång efter det stora slaget år 1361 flyttade Solberganunnorna från Korsbetningen till innerstaden. 

Källan berättar om nunnornas kloster i S:t Jakobs kyrka på Gotland, hur det såg ut och var de befann sig under gudstjänsterna. Just Helge And, eller S:t Jakob, är speciell i sitt utseende med två våningar och ett oktogonformat hål i mitten. 

Det gjorde att man kunde följa gudstjänsten även från andra våningen. Antingen var det för att de rika skulle ha en egen våning och slippa vanligt folk, eller så var det för att separera dem med smittsamma sjukdomar från de friska.

Lars Kruthof vid Gotlands museum berättar:

– Efter slaget 1361 blev det rätt stökigt utanför ringmuren, och alla de som stupade begravdes i stora massgravar vid Korsbetningen där Solberga kloster låg. Det kan också vara så att alla döda kroppar påverkade vattnet där och gjorde det obeboeligt, säger han.

Han tycker att frågan om S:t Jakob är spännande, och är själv rätt säker på att det är S:t Jakobs kyrka. Men tror inte det kommer leda till ett namnbyte.

– Teorierna har florerat länge. I dag skulle jag säga att vi nog kan vara rätt säkra. Troligt är att Helge And låg precis i närheten på hospitalsområdet där man funnit delar av ett litet kapell.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!