"Det gör ont att ta bort arbetstillfällen"
100 tjänster ska bort inom vården. Det beslutet väntas hälso- och sjukvårdsnämnden fatta den 22 mars. GA har tagit del av hela besparingsförslaget.
Färre anställda. 100 tjänster kan försvinna, bland annat från lasarettet, när den gotländska vården åter måste spara. Tio års sammanlagda underskott är nästan 300 miljoner kronor.Arkivfoto: henrik radhe
Foto: Henrik Radhe
Sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg säger att nämnden hittills varit positiv till förvaltningens förslag. På sammanträdet den 22 mars ska beslut tas.
- Alternativet till vårt förslag är att ge oss mer pengar, säger Ann-Christin Kullberg.
Men hon tror inte att kommunen kommer att skaka fram 50 miljoner extra. Dessutom har vården gått back länge. Enligt kommunens revisionsrapport uppgår det sammanlagda underskottet under hela 2000-talet till drygt 295 miljoner kronor.
Uppsägningar
Förvaltningen håller som bäst på att se över var personal kan sägas upp. Det finns inget färdigt förslag på vilka tjänster som försvinner, och Ann-Christin Kullberg vill inte heller spekulera om det.
- Det blir oundvikligt med uppsägningar, men vi vet inte hur många eller var. Vi tittar på alla verksamheter nu för att se var det blir minst konsekvenser, menar Ann-Christin Kullberg.
Hur känns det att lägga ett sånt här förslag?
- Det gör ont i hjärtat att ta bort arbetstillfällen från ön. Och det är fullt förståeligt att vi inte har personalens stöd i det här. Förändringar möter alltid starka reaktioner, men vi har ju ett jätteproblem med att hålla budget.
Faktorer som påverkar hur många personer som kan komma att sägas upp är hur man ändrar jourbemanningen, samt hur övertid, mertid och vikarier minskas.
Nämndens ordförande Per-Olof Jacobsson (C) vill inte kommentera förslaget före sammanträdet, men säger: "Vi brukar besluta enligt förslag. Personalkostnaden måste minska."
Privatisering?
Att få bort budgetunderskottet ses som en förutsättning för att den föreslagna omorganisationen av vården ska kunna genomföras. Bland annat vill man att politikerna ska titta på sjukhusets verksamhet som om det skulle drivas av en privat entreprenör.
- Vi förslår inte att kommunen ska privatisera sjukhuset. Men vi vill att man tydligare talar om vilken vård vi ska ha och vad kommunen är beredd att betala för, menar Ann-Christin Kullberg.
Med en ny organisation inom vården hoppas man slippa stora underskott. Man planerar för en "processinriktad organisation" där verksamheterna styrs utifrån flödet av patienter.
Kliniker försvinner
Den traditionella indelning i kliniker försvinner. I stället skapas fyra så kallade "resursområden" och fem "verksamhetsområden". Exempelvis samlas alla vårdavdelningar i "Resursområde slutenvård" med verksamhetsområden som "Barn och ungdomars hälsoärenden", "Medicinska och psykiatriska hälsoärenden", med flera.
Sjukhuschefen ersätts med en "produktionschef". Vart och ett av ovannämnda "områden" får en chef. Dessa ska vara på plats i slutet av detta år. Tanken är också att de olika "områdena" ska köpa tjänster av varandra.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!