Claudia Sjöbeck går andra året på speldesignutbildningen på Uppsala Universitet Campus Gotland. När coronapandemin slog till i våras blev det distansstudier, och under sommaren flyttade hon hem till Malmö.
– Nästan ingen i min klass är från Gotland så de flesta flyttade hem. Under sommaren undrade vi alla hur det skulle bli framöver eftersom det redan då pratades om en andra våg, berättar hon.
I oktober fick Claudia Sjöbeck och hennes klasskamrater beskedet att undervisningen skulle bedrivas på plats till vårterminen. Claudia Sjöbeck letade därmed ny hyresgäst till lägenheten i Malmö, och nytt boende att hyra i Visby. Precis när allt var klart, ändrade sig universitetet och meddelade att det blir distansundervisning under vårterminen också.
– Det innebär att jag stannade i Malmö men är fast i tre månader med dubbla hyror. Jag betalar 13 000 kronor totalt och studiebidraget och lånet är på 10 000, berättar hon.
För Claudia Sjöbeck innebär det en rejäl ekonomisk smäll, och hon berättar att det för många också är psykiskt påfrestande att först inte veta och sedan gå miste om ännu en termin på plats på campus.
– Det var många som blev jätteledsna eftersom de saknar att gå till skolan och hänga med kompisar. Jag är mest frustrerad och arg över att beslutet kom så sent, även om ingen såklart kan rå för hur pandemin utvecklas.
En av Campus Gotlands internationella studenter är Pamela Altamirano från Ecuador. Hon kom till Gotland 23 augusti för att börja plugga masterprogrammet i sustainable management. Trots beskedet om distansstudier valde hon att flytta till Visby.
– Vissa av våra kurser börjar klockan 10.00 och då är klockan 03.00 i Ecuador, så det hade inte gått att stanna hemma och plugga, säger hon.
Pamela Altamirano trivs trots de speciella förutsättningarna.
– Här är jag inte nära mina föräldrar eller någon i riskgrupp och jag träffar bara några få studenter. Jag älskar Gotland och Sverige, säger hon, och berättar att hon mycket väl kan tänka sig att bo kvar.
Claudia Sjöbeck känner att hon ändå går miste om en del i sin utbildning eftersom de inte är fysiskt i skolan.
– Inom spelindustrin är det viktigt att nätverka och knyta kontakter, vilket inte går nu. Utifrån förutsättningarna tycker jag annars att lärarna verkligen har skött det så bra de kunnat.