Mark- och miljööverdomstolen har sitt säte vid Svea hovrätt.
Det hela börjar någon gång 2016. På en tomt, i ett av Visbys östliga villaområden, byggs garage och förråd.
Grannarna reagerar med förvåning:
– Helt plötsligt börjar han snickra. Det var chockerande för oss när vi insåg hur högt det skulle bli, men han lovade att det inte skulle påverka soltimmarna i vår trädgård. Sedan gjorde han en ändring och det blev väldigt högt. När en annan av grannarna ser ut genom sitt köksfönster ser han numera bara en vägg, berättar en av fastighetsägarna i området.
Det här är inledningen på en grannfejd – fast lika mycket en konflikt med myndigheter – som pågått sedan dess.
Grannar överklagade bygglovet, som de alltså inte fått yttra sig kring, till miljö- och byggnämnd, länsstyrelse, mark- och miljödomstol samt slutligen mark- och miljööverdomstolen – där de också fick gehör.
Ägaren till garaget har sedan ansökt på nytt, flera gånger, efter att ha gjort ändringar. Han har också fått bygglov igen, men grannarna fortsätter överklaga.
– Vi ser en stor värdeminskning i vår fastighet, när solen på vår terrass försvinner flera timmar tidigare. Vi har slagits med både grannen, nämnden och stadsarkitekten, vi har haft dem emot oss hela tiden. Det är myndigheternas slarv jag är mest upprörd på, säger den som varit drivande i målen.
Mannen som byggt garaget representeras av Jennifer Medin på Advokat Gotland. Hon har en bakgrund som nämndsekreterare i dåvarande byggnadsnämnden på Gotland och känner igen den här typen av konflikter.
– Det här är inte unikt. Någon får bygglov och bygger, först efteråt reagerar grannen och ibland upphävs bygglovet. I det här fallet har min klient rätt till en komplementbyggnad, men så hög som den är i dag får den inte vara. Han har då velat göra ändringar, berättar juristen.
Den senaste ansökan gäller en helt ny byggnad, som ska ersätta den befintliga. Även detta fick grönt ljus och den första överklagan avslogs hos länsstyrelsen. Fastigheten är nu, än en gång, på väg till mark- och miljödomstolen.
Parterna verkar överens om att det huvudsakliga felet ligger hos miljö- och byggnämnden, som missade att låta grannar yttra sig från början. Detta kan komma att kosta skattebetalarna.
– Min klient vill ha ersättning för felet i myndighetsutövningen, säger Jennifer Medin.
Det kan bli en rejäl summa, om man räknar in kostnader för byggnation, rivning, samt själva rättsprocesserna.