Söder om skolans huvudbyggnad, på den stora asfaltplanen, står sedan i november de tillfälligt uppsatta modulhusen. Eller paviljongerna, eller kanske barackerna – lösningen verkar ha olika namn beroende på vem du pratar med.
– Jag är faktiskt glatt överraskad av de här paviljongerna. Jag trodde det skulle vara annorlunda, och kännas mer... temporärt. Men det är ju som en riktig byggnad, säger Albin Berg, elev i årskurs 9.
När GT träffar honom och hans klasskamrat Linnea Lövkvist, har de bara gått några veckor sedan flytten.
– De här korridorerna är hur långa som helst, och kringelkrokiga – man tror att man kommit längst bort men då fortsätter det runt hörnet, typ, säger Linnéa Lövkvist.
Hon är också relativt nöjd med den här lösningen för skolan.
– Men det är mycket folk överallt, eftersom det är så mycket mindre än i våra vanliga lokaler. Och det är liksom aldrig helt tyst, vilket kan bli jobbigt, tycker jag.
Rektor Cecilia Tofftén berättar att undervisningen anpassats för att elever och personal ska påverkas så lite som möjligt.
– Vi försöker ha så att varje klass har sitt eget klassrum, där man har de flesta lektionerna. Och att elevernas skåp ligger i anslutning till rummen. Då blir det mindre förflyttning i de här trånga korridorerna.
Alldeles intill biblioteket ligger uppehållsrummet och därefter "kaffis" – som dock inte hunnit öppna till GT:s besök. På Södervärn har biblioteket, så länge man kan minnas, legat på plan 2 och långt från andra sociala ytor.
Men i och med renoveringen kommer man att se över det här. Biblioteket ska flytta ned och integreras med kafeterian för att skapa en större och mer naturlig plats att vara på under rasterna.
– Det tror jag blir hur bra som helst, säger Albin Berg. Jag gillar tanken.
Som sistaårselev kommer han dock inte att få uppleva sin "nya" och uppfräschade skola när den står klar till hösten 2022.
– Det är lite tråkigt faktiskt, och typiskt, säger Linnéa Lövkvist om att falla på målsnöret.
– Jag kommer från Västerhejde skola innan, så jag har redan varit med om det här med att bo i baracker. Och så kommer man hit och det blir samma sak, säger hon.
– Ja. Men jag är glad för min syrra som kommer att gå här om några år. Nu slipper i alla fall hon att få ont i huvudet och så, av dålig luft, säger Albin Berg.