Nio fingeravtryck säkrades på bombattrappen som den 11 april påträffades utanför skattehuset på gamla A 7-området och medförde utrymning av byggnaden.
För att vara en attrapp var den ovanligt verklighetstrogen och den förmodades inledningsvis vara skarp.
Rätt prylar
- Det var till synes rätt prylar och den kunde inte avfärdas bara genom att röntgas. Men när man plockade isär den visade det sig exempelvis att det som såg ut att vara ett tändrör var av plast, säger kriminalinspektör Roger Björkander.
Det var vid den vidare undersökningen av föremålet som misstankarna riktades mot ett visst håll. Mot Christopher Polhem-gymnasiet eftersom attrappen bland annat var tillverkad av material som specialbeställts till gymnasiets svetsutbildningar.
- Vi tror oss vara ganska säkra på var attrappen är tillverkad men det är inte säkert att gärningsmannen finns i den kretsen.
Förhör
Kopplingen till Polhemgymnasiet har medfört rader av förhör och en omfattande tagning av fingeravtryck av elever, lärare och andra som haft anknytning till den aktuella utbildningen eller lokalerna.
Detta har pågått sedan i somras och handlar om drygt 100 personer. Fingeravtrycken analyseras av Fingeravtryckscentralen i Stockholm och ännu har något genombrott i form av matchning av något av de tagna avtrycken jämförda med de på attrappen inte skett.
Men fortfarande skall en rad avtryck analyseras och det arbetet beräknas inte vara klart förrän senare i höst.
Lagstöd
Och det finns lagstöd för att ta fingeravtryck även av den som formellt inte är misstänkt för det aktuella brottet utan för att man skall kunna avföra densamme från utredningen.
Om någon vägrar att lämna frivilligt så kan det bli beslut om att det får tas med våld, det beslutet tas då av förundersökningsledaren.
DNA
- Vägrar man blir man förstås mer intressant, då får vi funderingar. Men även gärningsmän lämnar oftast frivilligt, de förstår att det är kört.
Att någon vägrat har dock hittills inte skett i detta ärende.
DNA har blivit allt mer aktuellt under senare år. Här ser lagstiftningen ungefär likadan ut även om ett DNA-prov räknas som mer integritetskränkande.
Ett känt fall i detta sammanhang är den så kallade Hagamannen, en serievåldtäktsman som kommit att kallas den 777:e mannen. Detta eftersom han var just nummer 777 i ordningen som DNA-topsades i den utredningen.