Utsiktsplatsen blir tillgänglig för alla och belyst kvällstid, biträdande projektledare Isak Malm konstaterar att bygget är komplext och omfattande.
Visserligen försenad gentemot tidsplanen, men nu reser sig den nya kryssningsbrons betongpelare och fundament, som ska bära upp den tunga stålbron i flera sektioner.
– Man genomför just nu kvalitetskontroller i Litauen. Det som är sagt nu är att vi räknar med leverans av stålbron under mitten av april, säger Isak Malm.
Han kom in som biträdande projektledare i bygget av Kopparsviksbron för bara två veckor sedan, för att förstärka teamet.
– Det här är ett omfattande och komplext bygge, säger han och visar de väldiga betongfundament som nu höjer sig flera meter över kajområdet.
Själva gjutningsarbetet av dessa har gynnats av en mild vinter.
– Vi ser tillsammans med entreprenören att det följer den plan vi har, och det är skönt, säger Isak Malm och berättar att de två valv som bildar stommen till den yttre klacken, utsiktsplatsen och brons fäste mot havet, göts i två omgångar tidigare i veckan.
Grova stålpelare förankrade i berget ska bära betongkroppen, som göts i en form av trä.
– Där pumpade de in 91 kubikmeter betong. Varje kubik väger ungefär 2,6 ton, säger Isak Malm och konstaterar att vikten bara på den konstruktionen därmed landar på drygt 236 ton.
Så här är utsiktsplatsen tänkt att se ut, tillgänglig även för allmänheten.
Stålbron, med en vikt på ungefär 200 ton, ska komma till Visby i flera sektioner. Varje sådan sektion är 16 meter lång, förutom den längsta delen på 24 meter som ska bära över Färjeledens bilväg.
– Den kommer vi att lyfta på plats på natten, då vi kan stänga av Färjeleden ett antal timmar, säger Isak Malm.
I kontraktet med Eiffage, som är regionens entreprenör, anges ett färdigdatum till den 25 april. Det kommer att passeras – förseningen beror till största del på de omfattande förarbeten som krävdes. Bland annat med att flytta rörledningar, och att påla de 83 fästpunkter som förankrar bron i kalkberget.
Målet just nu är att kunna börja använda stålbron under pågående kryssningssäsong, vid midsommar. Går inte det, jobbar en projektgrupp för alternativa lösningar.
Årets kryssningssäsong kommer att hinna dra igång innan en bro är på plats.
– Den kommer att försenas, absolut. Men det som alla nu jobbar för är att bron ska kunna tas i bruk till midsommar. Även om den inte är helt färdig. Säkerhetsfrågorna måste då vara lösta. Är de inte det kommer vi inte att kunna använda bron, säger Isak Malm och öppnar för att nyttjandet i så fall skjuts till efter sommaren.
Kryssningsbron ska bäras upp av gjutna pelare, under fredagen kunde gjutformen i trä slås bort från den närmast Färjeleden.
Parallellt med huvudplanen jobbar en grupp inom regionen, bestående av bland annat hamnen, park- och trafikavdelningen samt projektavdelningen, på en reservplan för hur man på ett säkert sätt skall lösa flödet av passagerare från kryssningskajen in mot Visby – om den nya bron inte finns till midsommar.
– Det är även väldigt viktigt att linjetrafiken inte påverkas utan att reservplanen tar hänsyn till deras verksamhet, säger han.
”En häftig syn”, menar biträdande projektledare Isak Malm om det som nu växer fram på kryssningskajens område.
Många hundra kubikmeter betong går åt för att gjuta fundamenten till stålbron, som beräknas anlända från Litauen i april.
91 kubikmeter. Så mycket betong gick åt för att gjuta de två bärande valven till stålbrons ytterfäste och utsiktsplatsen mot havet.
Projektledarna bakom brobygget gör just nu bedömningen att budgeten, 60 miljoner kronor, kommer att hålla sig inom tio procents felmarginal, berättar Isak Malm.
– Nu slipper vi varje år bygga och riva den tillfälliga bron. Det här kommer att bli en bra lösning. Vi är nöjda med helhetslösningen, ihop med Trafikverkets gång- och cykelväg, säger han och tillägger:
– Det här blir en bro för alla, framför allt med utsiktsplatsen. Därute kommer nog en och annan bild att tas.
Den närmaste tiden ska träkonstruktionen och gjutformen kring utsiktsplatsen rivas. Då framträder formen och dess utseende tydligare.
– Jag tror att det här kommer att bli ett väldigt häftigt landmärke för Gotland. Det är en skön känsla när man står här ute och ser saker börja ta form, säger Isak Malm.