I november tog Emelie Jansson emot sitt gesällbrev för hantverkskunnande och yrkesskicklighet. Hon är den första kvinna som fått gesällbrev som kakelugnsmakare och var dessutom en av dem som fick den stora belöningsmedaljen i silver, som bara ges till dem som har högsta betyg på sitt gesällprov.
– Det känns fantastiskt roligt. Jag visste inte att jag skulle få medaljen, jag tycker själv inte att det jag gör är så märkvärdigt. Men det är verkligen ett bevis för att jag kan det jag gör, säger Emelie Jansson.
Att hon var den första kvinna att få gesällbrev som kakelugnsmakare, visste hon inte heller.
– Jag trodde det fanns andra även om det är ett tungt och ensamt yrke. Men det börjar bli fler kvinnor intresserade och kanske kan jag inspirera någon, säger Emelie Jansson.
För henne är gesällbrevet viktigt, det ger en yrkesstolthet och hon tycker det är viktigt att det finns regler om vad man ska klara och kunna i ett yrke. Hon tror också att det kan ge fler jobb.
– Jag tror att de som förstår hellre väljer någon som har ett yrkesbevis.
Det var när Emelie Jansson läste till byggnadsantikvarie här på Gotland som hon kände att hon skulle vilja hålla på med något hantverk. Hon har alltid varit fascinerad av kakelugnar – de är vackra och samtidigt effektiva värmekällor. Hon sökte upp Nils Ljung, kakelugnsmakare på Gotland, och Tomas Henriksson med samma yrke, i Göteborg. Samtidigt som hon fullföljde utbildningen till byggnadsantikvarie gick hon som lärling hos de båda på fritid och lov. Så småningom började hon jobba hos Tomas Henriksson och 2016 fick hon frågan om hon ville ta över hans företag. Sedan dess driver hon firman men Tomas Henriksson finns kvar som ständig mentor.
– Det är väldigt, väldigt kul. Och företaget har anor från slutet av 1800-talet, säger Emelie Jansson.
Att vara kakelugnsmakare, eller kakelugnsmakerska som Emelie själv säger, är ett tungt jobb. En kakelugn väger runt ett ton och det är mycket bärande, ibland flera våningar upp utan hiss.
– På min gravsten ska det stå: "Hon som bar ihjäl sig", säger Emelie Jansson med ett skratt.
Att sätta upp en kakelugn innebär många moment. Först ska rökkanalen kollas, liksom bärigheten i golvet, ofta behövs förstärkning. Sedan börjar själva murandet av 5-kanalssystemet innanför den blanka fasaden och allt sätts på plats bit för bit. Tegelstenarna fogas ihop för hand med hjälp av lerbruk och bara naturmaterial används. Emelie arbetar bara med antika ugnar, ingen ugn är den andra lik och alla har en historia.
– Det är roligt att skapa något vackert i ett hem, något som står länge, säger Emelie Jansson.
Det tog tio år för Emelie Jansson att gå från lärlingsnovis till att få gesällbrev och silvermedalj. Inom ytterligare tio år är ska hon vara mästare, det är målet. Hon vill också börja tillverka egna kakelugnar i sin verkstad i Göteborg, skaffa några anställda och utveckla verksamheten till ett byggnadsvårdscentrum. Där kan hennes akademiska utbildning som byggnadsantikvarie komma till nytta vid föreläsningar och kurser som hon kan hålla när hon blir äldre och kroppen kanske börjar säga ifrån. För jobb kommer det nog att finnas framöver, då de flesta kakelugnsmakare är äldre män.
– Jag tror att framtiden är ganska ljus för kakelugnsmakare. Folk vill ha en vacker detalj i sitt hem och en plats att myselda i, säger Emelie Jansson.