Lars Bäckman i Dubbens gränd.
På 700-talet lades grunden till det vi idag kallar för Visby, då i form av ett antal bodar i skiftesverksteknik, stora som strandbodar. Under 1 100-talet växte sedan staden i takt med att handelsavtal knöts med andra Östersjödestinationer. När gatorna i Visbys innerstad fick sina officiella namn är svårt att veta exakt. Men flera av namnen på gatorna vi ser i Visby innerstad i dag kan spåras tillbaka till medeltiden.
Lars Bäckman, författare och guide, berättar att Nygatan, som går parallellt med murens östra sida, var just en helt ny gata när den tillkom i mitten av 1700-talet. Med andra ord inte längre så värst ny.
– Hela området, Klinten, närmast den östra sidan bebyggs under 1700-talets andra hälft, med mer eller mindre den gatudragning vi har i dag. Då tillkom bland annat Nygatan. Innan dess fanns inga bebyggelser i området att prata om, säger han.
De allra äldsta gatorna i Visby innerstad, Strandgatan, Mellangatan och S:t Hansgatan och troligtvis Smedjegatan, är alla namn som levt kvar sedan 1300-talet. Vidare tillkom gränder och andra gator som namngavs efter vilken verksamhet som bedrevs på platsen. Skogränd, Tunnbindaregatan, Smedjegatan och Brännerigränd är bara några exempel.
Även om gatorna i mångt och mycket har haft samma namn i flera hundra år så finns det undantag. Ser man på en karta från mitten av 1800-talet heter till exempel Funcks gränd i stället Ölgränd. Halva delen av Blockgränd heter Judegränd och Kannjutaregränd heter Sillgränd. Rigagränd och Lybska gränd är andra exempel på namn som kommit till efter hand. Säkert i och med att turismen tar fart vid 1800-talets slut.
Hästgatan sträcker sig från Österport ner till Donners plats. Innanför Österport låg Östertull som var ett stort handelsområde med stall, butiker och handlare.
– Att gatan heter Hästgatan var förmodligen just för att man tog sig med häst och vagn ner till torget och hamnen, men också upp för den branta backen. Troligen var Hästgatan en av de viktigare lederna eftersom man kunde ta sig ned med häst och vagn, säger Lars Bäckman och fortsätter:
– En historia, eller skröna, som mycket väl kan vara sann är att man vid ett tillfälle köpte in en riktigt stor hästdragen brandvagn från Oskarshamn, på den tiden som brandstationen låg på Mellangatan. Vad man inte tänkte på var att den var så tung att hästarna inte orkade dra upp den för Hästgatan. Risken för brand var betydligt större i träbebyggelserna i östra delen av Visby och därför fick man bygga en ny brandstation, som ju kom att byggas på Klinttorget i slutet av 1800-talet. Klinttorget har tidigare haft namn som Nytorget och Spinntorget, efter att spöpålen stod där, men det kanske var ett öknamn.
En annan gata, som finns i två delar, är Säcken, nära Botaniska trädgården. Säcken är två gatstumpar med återvändsgränd som fått sitt namn just därför. En säck kan du bara komma in i från ett håll, förutsatt att det inte finns några hål.
– En säck, bara en öppning och den är lite mörk. Det är ett bra exempel på ett folkligt uttryck på hur något faktiskt ser ut. Stenklivet är också ett bra exempel och Kilgränd är ett annat.
Säcken finns i två delar och har fått sitt namn just att det en återvändsgränd. Som att köra in i en säck med bara en öppning.
När Visby i slutet på 1700-talet hade växt sig större kom behovet att göra kartor och namnge alla gator. Först under 1800-talets mitt började man numrera gatorna.
– Då skulle man styra upp det hela och skapa lite ordning, tänkte man förmodligen, säger Lars Bäckman.
Helgon är populärt att döpa såväl kyrkor som gator efter. Visby är inget undantag. S:t Lars ruin, S:ta Karins kyrkoruin och gatorna S:t Nikolaigatan eller S:t Hansgatan. Men det finns en gata där det skapats ett alldeles eget helgon, eller så har det faktiskt blivit fel, gällande S:t Drottensgatan.
– En drott var under fornnordisk tid en konunga- och prästtitel. Eller en gud. En man med ett krigarefölje. Kanske skulle man kunna säga en hövding eller furste. Drott är alltså inget helgon och felet gjordes redan på 1850-talet då gatan fick sitt namn. För fel, det är det, säger Lars Bäckman.
Kvarteret som kallas för Djurriket vid Södertorg i Visby innefattas av gator med namn som Björngränd, Elefantgränd, Lejongränd och Apgränd, för att nämna några. Tillkomsten av detta kvarter förklarar Lars Bäckman så här:
– Det finns ju inga samband med elefanter och björnar. Jag tänker att när dessa gator namnges så är det den stora tiden för naturvetenskapen. Carl von Linné med flera upptäcker världen under 1700-talet och kanske är det så att de exotiska djuren från världen fick namnge gatorna, säger han.
I kvarteret Djurriket finns gator som Elefantgränd, Lejongränd och Apgränd.
Birgers gränd har fått sitt namn efter kungen Birger Magnusson. På gatan finns det så kallade Kalvskinnshuset som spelar en roll vid namngivandet av gatan.
– Det är väl någon form av skröna, men kungen sägs ha velat få mer koll på Visby och gotlänningarna och bad därför om en bit mark. Det fick han, men bara stort som ett kalvskinn. Då ska han ha klippt sönder kalvskinnet i delar och lagt ut vilken gjorde att han fick hela platsen. Troligen finns ingen sanning i skrönan, men gränden är uppkallad efter honom, konstaterar Lars Bäckman.
Adelsgatan för tankarna till högre ståndsmiljöer och rikedomar. Men någon adel har vi aldrig haft i Visby eller på Gotland. Därför ter sig namnvalet direkt missvisande.
– Nej, vi hade ingen adel. En teori är att gatan från början hette odal från ordet odalbonde. Att det var en gata där bönderna kom in i staden helt enkelt, men att när man skulle namnge gatan bara bytte till Adelsgatan. Möjligen influerade av andra städer i Europa där namnet också förekommer. I början på 1900-talet blir Adelsgatan affärsgatan nummer ett i Visby, då fick gatan smeknamnet Snobbrännan, säger Lars Bäckman.
Nya gator tillkommer och väldigt få försvinner. I dag är det populärt att namnge efter framstående personer. Det nybyggda kvarteret vid Stora Törnekvior i Visby är ett exempel, med Ada Block och Greta Arvidsson.
– Trenden i dag är sådan. Det vill ju till att man väljer personer med omsorg så man inte behöver döpa om gatan. Samtidigt är det positivt för genom att vi namnger med personer så minns vi dem och för vidare arvet, säger Lars Bäckman.