Inledningen på 2022, i synnerhet de senaste månaderna, har varit stökig för butiker och andra aktörer på Östercentrum i Visby.
Anja Smittsarve på Åhléns i Visby har märkt att något hänt bara de senaste månaderna:
– Det har totalt eskalerat. Normalt sett går det i sjok under året, både upp och ner i antal. Men som det sett ut hittills i år så är det mycket snatterier hela tiden.
Det är när personalen ska städa undan för dagen och plocka bland hyllor och i omklädningsrum som de hittar spåren efter tjuvarna.
– Det är mycket tomma förpackningar, inte sällan från dyra produkter som krämer och parfymer. Sådant som vi normalt har inlåst eller bakom disk, men det har blivit mer raffinerat. Fräcka stölder, där man involverar personalen och provar en massa kläder. Man kanske till och med köper något, men resten har man stoppat i fickorna, säger Anja Smittsarve.
Hon ser ett samband med att coronarestriktionerna lättades och sedermera helt försvann.
– Det går väl hand i hand med att man kan gå i grupp och att det är lättare om det är mycket folk i butiken. Personalen är mer upptagen. Men jag tycker att det är den biten som är så trist, att vi som jobbar här måste lägga mycket tid och energi på att försöka jaga stölder och hålla koll – i stället för att fokusera på att hjälpa kunder.
Enligt branschorganisationen Svensk Handel är det stölder, alltså stölder som begås av kunder och besökare, som står för den största andelen av svinnet inom både dagligvaru- och sällanköpshandeln. I sin senaste undersökning som publicerades i början av maj ser Svensk Handel mycket höga nivåer och en stadig, negativ utveckling sedan mätningarna startade.
Men utvecklingen är inte lika tydlig på Gotland, om man ser till polisens statistik över anmälda butiksstölder.
Det är främst i två områden i Visby, Stenhuggaren och Östercentrum, som det anmäls flest snatterier, eller ringa stöld som är den korrekta rubriceringen av brottet. Under 2022 och fram till mitten av maj har det skett en viss ökning, men jämförelsen är svår att göra, menar Emil Eisersjö som är lokalpolisområdeschef på Gotland:
– När man jämför med samma period i fjol är det en liten ökning. Men anmälningarna gick också ned kraftigt under pandemin.
Men det finns en utveckling på Östercentrum som polisen på Gotland ser som desto mer allvarlig. Det handlar om ungdomar i högstadieåldern som utför olika uppdrag eller utmaningar, så kallade challenges, berättar Emil Eisersjö.
En sådan challenge kan handla om att rejsa genom en matbutik på snabbast tid, och på så sätt väcka uppmärksamhet och skapa oreda. Eller att klä på sig en uppsättning från barnavdelningen i en klädbutik.
– Just nu sprids en utmaning som heter "Fight challenge", där man bestämmer plats och tid online och sedan möts man för att slåss, säger Emil Eisersjö.
Coop Öster är en av de butiker som drabbats av ungdomarnas framfart, med en hel del skadegörelse i butiken som följd.
Mattias Gardell är butikschef på Coop Öster:
– När det gäller snatterier så är det inte bara ungdomar det handlar om. Men jag blir förvånad över hur det inte finns något som helst konsekvenstänk hos de unga. De kommer ju aldrig få praktik eller sommarjobb här i framtiden, till exempel.
Utöver förstörda varor eller annan skadegörelse i butiken, stjäls det mycket – allt från kött till godis och läsk.
– I min butik är det nolltolerans som gäller. Man ska inte tro att det räcker med ett förlåt och sen kan man gå härifrån. Det kopplas in polis, socialtjänst, föräldrar... Hela kedjan, säger Mattias Gardell.
Sedan en tid har polisen ökat sin närvaro kraftigt på Östercentrum. Och Emil Eisersjö skönjer en minskning av problemen. Samtidigt får arbetet inte stanna där, säger han.
– Vi tycker att det lugnat ned sig lite. Men vi behöver angripa problemet från fler håll än från ett klassiskt polisarbete med patrullerande på stan.
Han berättar att det finns ett samverkansforum mellan polis och andra aktörer, och som nu jobbar ihop för att analysera problematiken. Det ska leda till insatser som informationskampanjer eller samtal som riktas mer direkt mot skolorna för att nå fram till ungdomarna – och deras föräldrar.
– Jag tror inte att de inser vad det är de gör sig skyldiga till, och vad det kan innebära på lite längre sikt, säger Emil Eisersjö.