När folkloristen Jan-Öjvind Swahn gav ut ”Mathistoriskt uppslagsverk” 1999 uppgav han att den moderna semlan, med grädde, har sitt ursprung i Visby. Bullar med fyllning fanns i olika varianter tidigare, men den första med grädde under locken tillverkades 1918 av en bagare som blev så glad över att ransoneringen av bland annat grädde upphörde.
Vem tillverkade den första gräddiga semlan?
Den frågan har länge varit obesvarad. Även Nordiska museet anger Visby som ursprungsort, men varken museet eller Jan-Öjvind Swahn har lyckats spåra upphovsmannen.
Men GA vet, efter att ha pratat med Lennart Esklund som kan berätta om sin morfar Henrik Reinhold Pettersson:
– Henrik föddes i Visby 1878. Han utbildades till bagare i Stockholm. Där träffade han Anna Henrietta, som följde med till Visby. Där fick de sin första dotter Hjördis 1908 (skådespelaren), sen Kerstin 1918 samt min mor Inger 1927.
Henrik, Anna och Hjördis flyttade in på S:t Hansgatan 36, och öppnade bageri i det som på senare tid varit galleri vid Klosterplan.
– Efter första världskrigets slut i januari 1918 så togs ransoneringarna bort. Henrik firade det med att vispa grädde och lägga det under locket på semlan. Det blev populärt så han fortsatte med det tilltaget. Om han var först är svårt att bevisa, men på fastlandet blev gräddsemlor vanliga först på 1930-talet.
Bageriverksamheten fick ett abrupt slut, när Henrik Petterson plötsligt dog 1948. Bageriet lades ner, men semlan lever kvar och har sin högtidsdag. Fettisdagen.