Lokalens historia som matställe sträcker sig ända till 70-talet. Akin har en vision om att hitta gamla bilder som återspeglar gamla minnen, som ska pryda de nymålade väggarna.
Efter drygt tio år på Gråbo kvarterskrog, de sista drygt fyra åren som ägare, har Akin och Leyla Odabas sedan länge sett vikten av sina återkommande matgäster – stammisarna.
– Det som är speciellt med Gråbo är att vi känner igen 80 procent av alla som kommer hit. Vi vet hur de vill ha sitt kött, eller vilken pizza de kommer att beställa – ringer de på telefonen så hör jag på rösten vem det är, säger Akin.
När han och Leyla pratar om gästerna och om sin pizzeria går det inte att ta miste på det engagemang som de onekligen måste ha för sin verksamhet. Det var intresset för att laga mat som fick in honom på banan, för någon erfarenhet av pizza hade Akin inte när han kom till ön för drygt tio år sedan.
I dag ser han på sitt yrke med en stor portion av stolthet och prestige.
– Många tror att pizza är enkel mat. Men det är en konst, inte något som man kan lära sig på en dag. Det tar ungefär ett år innan man lärt sig att baka pizza.
Stammisen Lars Schill besöker restaurangen relativt ofta för en öl och en pizza från menyn. Oftast i sällskap med vännen Kent, boende på Gråbo och en av krogens mesta stamgäster.
När paret tog över kvarterskrogen 2018 hade de redan i princip ansvarat för själva driften i flera års tid. Men som ägare kan de bestämma mer saker själva, som antalet alternativ på menyn – där man ändå måste säga att Gråbo Kvarterskrog sticker ut i mängden med totalt runt 100 rätter på menyn.
Men pizzan kommer alltid att vara central, det är Akin nog med att poängtera. Precis som kärleken till matlagningen, vilket återspeglas på det som hamnar på borden.
– Man har inte en enda chans att slarva. De som kommer till oss gör det för att de bor i området. Det är den stora skillnaden mot en restaurang i till exempel innerstan.
– Vi känner så många, och vet vad nästan alla heter. Gästerna är våra vänner och våra grannar, inflikar Leyla.
Leyla Odabas och Akin Odabas är ägare till Gråbo Kvarterskrog sedan 2018, men de har jobbat på restaurangen ända sedan 2011 då de flyttade till Sverige från hemlandet Turkiet. ”Det blev Gotland direkt och Gråbo direkt”, säger Akin om den plats och framförallt det bostadsområde som numera är centrum i deras liv.
Det är också de som spelat den viktigaste rollen för att kunna hålla öppet under pandemin – en tuff tid även för Gråbokrogen men som man klarat sig igenom förhållandevis bra med tanke på hur den påverkar andra pizzaställen, säger Leyla:
– Våra stammisar kom till oss och sa att de ville fortsätta komma under corona-tiden och stödäta, och då har vi anpassat oss snabbt med exempelvis hemkörning av mat.
Utöver renoveringen har lokalerna utökats till det som länge var frisörsalongen Fontells. För restaurangens ägare Akin och Leyla Odabas innebär det extra utrymmet ett rejält lyft för tillgängligheten i framförallt entrén men också att toaletten har kunnat handikappanpassats.
När Leyla och Akin lämnade hemlandet Turkiet 2011 var syftet att jobba. Leyla berättar att de hade ett par alternativ på länder där de kunde tänka sig ett framtida liv. Valet föll på Visby eftersom Leylas syskon bosatt sig där. 1996 var Leyla på besök hos dem och hemma i Turkiet igen längtade hon tillbaka till ön.
– Jag åt min första pizza här. På den här platsen!
Leyla pratar alltså om Byssan – den klassiska pizzerian som huserat i lokalerna på Gråbo torg sedan 1979 fram tills tidigt 2000-tal, när ägaren Carl-Harry "Halla" Lindell flyttade verksamheten till dess nuvarande plats på Länna i Visby.
Pizzerians allra heligaste inventarie är troligtvis den här målningen av ett Stora torget för omkring 150 år sedan. Och kanske symboliserar den det som ägarna känner för sitt Gråbo – ”Det är Gråbo som är Visbys hjärta”, menar de.
Att driva det som faktiskt är öns äldsta pizzaställe, som de säger, kommer med ett större ansvar, säger Leyla:
– Det är så många som har minnen från 90-, eller kanske 80-talet, som de delar med oss. Då känner man ett ansvar. Det här är deras plats, alla som bor och verkar på Gråbo.
Det är också här som Leyla och Akin bor. Deras kärlek för Gråbo sträcker sig längre än till den egna restaurangen.
– Vi hoppas att fler ska vilja satsa på Gråbo. Det är vi och det är Coop som finns kvar nu. Men det skulle kunna finnas mycket mer. Frågar du oss är Gråbo inte ett område i Visbys utkant – det är Visby, säger Akin.
Inför den stora renoveringen som i stora delar nu är färdig, var det en självklarhet att restaurangens gäster skulle få säga sitt. Som valet av golv i restaurangen och dekor till väggarna.
En av dem är Stefan Larsson, eller bara ”Nutti” som alla kallar honom här. Under GT:s besök har han slagit sig ned vid bordet bredvid.
Stammisen Stefan ”Nutti” Larsson bor 700 meter från kvarterskrogen i Gråbo. Han kommer för en bit mat minst tre-fyra gånger i veckan.
– Jag är här minst tre-fyra gånger i veckan, säger ”Nutti” Larsson, som varit en trogen gäst sedan pizzerians Byssan-era under 80- och 90-talet.
Tack vare större lokalyta; lokalen utökats till det som länge var frisörsalongen Fontells, har framförallt köksutrymmet blivit större, men också tillgängligheten vid entrén och framför kassadisken. Toaletten har kunnat byggas ut och därmed handikappanpassas.
– Det blev ett lyft med renoveringen, även om jag hade fortsatt komma oavsett. Vi är ju nästan lite som en familj här på något sätt. Det är trevligt att komma hit och jag känner ju många av de andra stammisarna, säger ”Nutti” Larsson.