Peter Alrikson spelade för första gången officiellt i S:ta Maria i söndags. Då medverkade han under högmässan som också var domprost Mats Hermanssons avskedspredikan.
Söndagarnas högmässor är väsentliga för Peter Alrikson.
– Det är den viktigaste arbetsuppgiften jag har. Jag tror det är kyrkans id och legitimitet som utgår därifrån, säger han.
Men han tillträdde den 1 september och första tjänstgöringen var faktiskt förlagd till fastlandet. Den 2-3 september var han på plats i Växjö när landets 13 domkyrkoorganister samlades till årligt möte, ett möte som alternerar mellan stiftsstäderna.
Han kommer närmast från tjänsten som organist i Västervik vid S:t Petri och sommaröppna S:ta Gertrud. Att han nu sökte sig till Visby har en plausibel förklaring.
– Jag är från Oskarshamn, Visby finns geografiskt i min värld. Det var 30 år sedan tjänsten senast var ledig och sannolikt enda gången under mina år. Det var en för rolig möjlighet för att inte ta, säger han.
Efter intervju och provspelning utsågs han så till Visbys nye domkyrkoorganist.
– Det ska bli spännande, en utmaning. Det är en annan typ av tjänst i katedralen, lite mer av en samlingsplats för många än en vanlig församlingskyrka.
Musiken har genomgående intagit en viktig plats i Peter Alriksons liv. I Oskarshamn fanns den med under skolåren och slutade med att han gick i den första kullen på musiklinjen, som i dag heter estetiska programmet.
– Då var upptagningsområdet också Gotland så jag hade kompisar härifrån.
När det var dags för militärtjänst blev det dock tummen ner för Gotland. Han blev placerad i sjukvårdspluton här. Men i stället sökte och gjorde han lumpen vid musikplutonen i Strängnäs. Där spelade han kontrabas och slagverk. Något som dock av praktiska skäl förvandlades till det i dag inte helt vanliga instrumentet lyra när det var dags för musikmarscher.
Peter Alrikson fortsatte utbilda sig musikaliskt, kantorsutbildning vid folkhögskolan i Oskarshamn och sedan fyra års organistutbildning i Malmö.
– Jag hade spelat och sjungit i kyrkan under hela högstadiet. Jag kommer från en kyrklig familj, pappa var kyrkvärd.
Men han har också spelat i blås- och symfoniorkestrar, storband och rockband. Då har instrumentet varit basen. Om sitt rockband under gymnasietiden, Lonely Hearts, konstaterar han att det inte gått så dåligt för några andra medlemmar. En spelar med Lundell och en med Uggla.
– Det var duktigt folk.
Han har såväl kontrabas som elbas i behåll men spelar sällan på dessa.
– Men om tiden medger tar jag gärna upp och spelar mer bas.
Vad gäller hans kommande prägel på musiken i domkyrkan är Peter Alrikson försiktig.
– Min nisch är den traditionella kyrkomusiken. Jag ser inget värde i att förändra något som fungerat och har stor respekt för Claes Holmgrens kunskap. Men jag kommer nog inte att ha fullt det orgelfokus som Claes hade, säger han.
Gotlands orgeldagar kommer dock att få en fortsättning.
– Och Excelsisdagarna. Men med något mindre orgel.
Något Peter Alrikson brinner för är körverksamhet.
– Prio ett är att få i gång körerna. Det är väldigt kul att jobba mot ett mål med andra människor.
Två körer satsar han på från start. En större, oratoriekör med klassisk repertoar och S:ta Maria domkör med en friare inriktning.
– Men jag har inget emot att få igång en tredje.
