Genom åren har Håkan Karlsson undervisat tusentals gotländska ungdomar i konsten att dansa. Bugg, jazz, rock’n’roll, street, hiphop, disco.
Han tog år 2000 över Visby dansskola efter mamma Monica som startat den redan 1975.
Men i somras var epoken över. Han sålde verksamheten sedan siffrorna under pandemin gått från svart till rött.
– Tanken hade funnits tidigare, men coronan snabbade på beslutet. Det var rätt läge, men samtidigt en sorg, förstås. Vi har drivit den inom familjen i nästan 50 år.
Men – redan vid tidpunkten för försäljningen var Håkan Karlsson inne på nytt spår. Eller ska vi säga: Ny väg.
För tre år sedan tog han mc-kort och skaffade sig en BMW 1200 GSA, passerade en dag utanför Gotlands Trafikskola och där stod ägaren Ulf Gardelius som undrade ”ska du inte bli trafiklärare?”.
Så kom det sig att Håkan i januari 2021 påbörjade en distansutbildning mot Norrköping inkluderat resor dit för praktiska prov. Nu återstår de sista veckorna och till valborg är han klar.
Redan nu åker han med körkortskranka elever, dock ännu med handledare i baksätet.
Om det är roligt? Yes, box. Så vansinnigt skoj, tycker han.
Och då i första hand att träffa nya människor som lär sig något nytt:
– Att se utvecklingen hos någon som knappt kan starta bilen men som ett par veckor senare kan ta sig från A till B, det är så fint, säger han.
Han har alla år som danslärare – nästan 40 – med sig in i kupén. Psykologin är inte oväsentlig, varken inom dansen eller inom konsten att ratta en bil.
– Det handlar om att övervinna spärrar, antingen det handlar om att köra bil eller ta sig från tre till fem varv i en piruett, säger han.
Såväl mor som far verkade inom dansen. Monica, med ursprung i Björke, startade alltså Visby dansskola 1975 trots att hon då bodde i Norrköping.
Håkan gick grundskolan i Norrköping och flyttade till ön i gymnasieåldern, 1984. Han hade då med sin danspartner vunnit det mesta som gick att vinna som tävlingsdansare i Sverige.
I Visby fortsatte tävlingsdansandet, samtidigt som han började undervisa redan som 16-åring.
Sedan, när han var 20, bytte han till en annan typ av trikåer:
– Jag gick Balettakademin i Stockholm, 87-91. Pendlade till Gotland, hem på fredagskvällar och ”fakiren” tillbaka på måndag morgon. Men sedan, efter examen, fick det vara.
Det vill säga: han gick inte ”ackis” för att få musikal- eller teaterroller, snarare för att lära sig så mycket om dans som bara är möjligt att ha med sig in i undervisningen.
Vad finns det i dansen som fångat dig så?
– Allt!
Allt?
– Ja…passionen, rörelsen, att dansa är bra för både kropp och sinne, allra helst pardansen. Jag kommer aldrig sluta. Och de här på trafikskolan…de vet inte vad de har framför sig!
Målet nu är att – förutom att fortsätta som tävlingsdomare i all form av dans – utbilda sig till mc-instruktör. Bil först, sedan hoj.
Han säger att trafiken gör honom lika dedikerad som någonsin en quickstep.
– Så är det, gör jag något är det till hundra procent. Det handlar om att lära ut för livet. Att kunna vistas i trafiken på ett miljö- och ekonomivänligt sätt.
Precis som de allra flesta människor innerst inne skulle vilja kunna riva av en rumba?
– Ungefär. I alla fall en vals. Alla skulle definitivt må bra av en dans då och då.
Visby dansskola ägs i dag av Tony Johansson och Sara Jacobsson Björklund.