Hunden Toke och Andreas Johansson söker utplacerade doftämnen av vägglöss i kvarteret Riggen som snart ska rivas.
Att ställa resväskorna på golvet, eller i värsta fall skjuta in dem under sängen, när man är på resa kan bli ödesdigert. Då kan vägglöss på natten krypa in i resväskan och sedan lifta hem. Vägglöss gömmer sig oftast nära sängen och kommer fram när det är lugnt på natten, för att suga blod från en sovande människa.
– Man kan känna klåda, och att man har blivit biten av något. Man kan också hitta små oförklarliga fläckar av blod i sängen. De äter på oss på natten och vänder vi oss om och krossar en lus blir det en blodfläck, säger Andreas Johansson, specialist på att hitta de små skadedjuren.
Men egentligen är det inte Andreas som är specialisten, utan hans hund. Toke är en nio år gammal working spaniel, tränad i att känna doftämnen från just vägglöss.
– Han är noggrann, intensiv och energisk, och ganska snabb, säger Andreas Johansson och berättar att han haft Toke sedan hunden var valp och de sex senaste åren med specialsök på schemat.
Toke, med ett doftsinne utöver det vanliga.
Kvarteret Riggen 1 ska snart rivas och för Gotlandshem var det självklart att ställa upp med tömda lägenheter, för att Andreas skulle kunna gömma doftspår av vägglöss. Att Toke får öva kan komma andra hyresgäster till gagn om de drabbas.
– Det var väldigt lämpligt. Det är inte ofta ett helt område står tomt och ledigt, säger projektledare Jonas Hammarlund.
Toke är laddad och när han släpps in i den första lägenheten följer han golvlisterna med nosen mot golvet.
– Där har han hittat någonting och sätter sig ner och markerar, säger Andreas Johansson och ger Toke sin belöning, den hett eftertraktade lekbollen.
Toke får startkommandot av husse Andreas Johansson och söker snart reda på vägglössen vid golvlisten.
När Toke får träff sätter han sig helt stilla med fokus på fyndet. Han vet att han då får sin belöning, en lekboll.
Hunden Toke och Andreas Johansson, ett väl fungerande team för att spåra vägglöss i gotlänningars hem.
Doftspåren som sätts ut är inte levande löss, men i ett väl förslutet rör visar Andreas Johansson hur de ser ut när de kryper omkring.
– Stora som en äppelkärna ungefär, men plattare. Äggen är nästan genomskinliga och jättesvåra att se, säger han.
Vägglöss har inget med samhällsstatus eller renlighet att göra. Skadedjuren kan drabba alla.
– Man kan hitta vägglöss både i de finaste hotellsviter och i de skabbigaste vandrarhemmen, säger Andreas Johansson.
Det senaste året har han tillsammans med Toke haft sex olika uppdrag på Gotland, men också varit över på fastlandet och letat.
– Jag har varit i Stockholm för att täcka upp, där är det mer gott om vägglöss, säger han.
Stora som tillplattade äppelkärnor är vägglössen när de kryper i det väl förslutna röret.
Att sanera lössen från sängar och möbler, där de gömmer sig dagtid, är knepigt. Andreas Johansson berättar att saneringsfirmorna använder tre olika metoder.
– Man kan sätta upp ett värmetält i rummet och ställa in sängar och möbler, i mer än 65 graders värme. Man kan också frysa ihjäl vägglössen – är det stora saker får man ta hjälp av fryscontainrar, säger han och berättar att den tredje metoden innebär att man strör ut kisel i pulverform, som likt krossat glas skadar lössen.
Toke har gott om energi och är sällan still, här med husse Andreas Johansson i en av de tömda lägenheterna i kvarteret Riggen.
Att få vägglöss med sig hem från en resa är den värsta formen av reseminne. Det gäller att tänka sig för, där enkla åtgärder gör stor skillnad, menar Andreas Johansson.
– Man ska inte förvara sin resväska i sängen eller under den, inte sina kläder heller. Det kommer man väldigt långt på, säger han.
Att titta under sängen när man kommer till hotellrummet, och kontrollera att det är välstädat och rent, är ett annat bra råd. Eftersom vägglössen, eller bedbugs som de heter på engelska, är nattaktiva och lever på mänskligt blod är just sängen den plats som är riskabel.
– De hoppar inte på oss. De kan bara gå och inte som loppor flyga eller hoppa, säger han.
Jonas Hammarlund är projektledare hos Gotlandshem och menar att det var självklart att ställa upp med tomma lägenheter.