Umgänget är lika viktigt som motionen, efter träningarna är det alltid fika.
I P18 IK:s klubbhus sitter tränare Benny Althin och trär på sig ett par blåa fotbollsstrumpor.
– Det är så varmt idag. Vi får nog ta det lite lugnt, säger han.
Det här är lagets fjärde träning, med Benny som initiativtagare. Idén fick han på grund av sin egen hjärtsjukdom. Benny Ahltin, som annars tränar U-laget damer, kontaktade bland annat Riksförbundet hjärtlung på Gotland – där de flesta lagmedlemmar värvades ifrån.
Responsen har hittills varit positiv.
– De tycker att det är jättekul, i alla fall vad de säger till mig, säger han och skrattar.
– Folk kommer åtminstone tillbaka. Sen efteråt är det fika. Det är det viktigaste för många, att träffas och göra någonting tillsammans.
Lagmedlemmarna börjar sakta droppa in. Dagen till ära slår gruppen rekord i antal, med många nya ansikten. Något drama på planen brukar det inte bli. Däremot fick Ann-Marie Thall, som varit med från början, en spark på smalbenet under första träningen – trots att närkamp är förbjudet.
– Jag råkade komma i vägen bara. Men sen skaffade jag benskydd så nu är jag tryggare, säger hon och visar upp sin nyinköpta utrustning.
En del av uppvärmingen är att göra knäböj tillsammans med en lagkamrat.
Laget börjar träningen med uppvärmning.
Uppvärmning följs av olika passövningar med boll.
Träningen inleds med en uppvärmning. Laget sicksackar gåendes mellan koner, vevar i cirklar med armarna och passar bollen mellan varandra. När alla är varma i kläderna är det dags för match. Rosa västar delas ut, målen ställs upp och Benny går igenom reglerna.
– Man får inte springa, skjuta högt eller tacklas, påminner han.
När matchen är igång rullar bollen snabbt fram och tillbaka över planen och skotten mot mål avlöser varandra. Med jämna mellanrum ropar Benny att det är vattenpaus. Det är viktigt att dricka mycket i hettan.
Tränare Benny Althin går igenom reglerna inför dagens match.
Hälften av laget tilldelas rosa västar, sedan är matchen i full gång.
Under matchen avlöser skotten mot mål varandra.
När laget traskar tillbaka mot planen för sista ”halvlek” sitter Margareta Närström kvar vid sidan av. Hon har spelat fram tills nu, och till och med gjort ett mål, men nu gör krämporna sig påminda.
– Jag har en muskel som inte vill vara med, så nu vilar jag lite, säger hon.
Margareta ”tror på det här”, säger hon. Att alla får röra på sig och umgås.
– Och Benny är alltid så positiv, han är fantastisk. Oj kolla nu blev det mål igen, säger hon och pekar mot planen.
Det är viktigt med många vattenpauser i värmen.
Efter träningen är det obligatorisk fika i skuggan vid klubbhuset. I dag serveras kaffe och kokosbollar medan laget kan andas ut och prata om matchen.
– Det var svårt att inte springa, bollen rullar ju, säger Ann Engström som spelade för första gången.
– Men det är skönt att det finns valmöjligheter när man vill röra på sig, säger Christer Söderström, en annan spelare som gjorde sin gåfotbollsdebut.
Tränare Benny Althins plan är att pausa träningarna under de varmaste sommarmånaderna och sedan köra igång igen till hösten. Han hoppas kunna nå ut till så många som möjligt – och hitta en sponsor för att få en hjärtstartare till träningarna.
– Gåfotboll är en växande sport som vi hoppas kunna få igång på Gotland. Äldre som socialiserar sig och är fysiskt aktiva mår ju bättre.
Gänget ställer upp på en lagbild efter matchen.
Även AIK Visby har träningar i gåfotboll där det går bra att ”bara dyka upp”. Laget, som hållit på i drygt ett år, började för 65 plussare men är nu öppet för alla som är intresserade.
Det var ”samordnare och maskot” Daniel Johansson som startade upp verksamheten. Han ansåg att gåfotbollens tid på Gotland var kommen.
– Det är jättehäftigt, bland det coolaste som finns inom sporten. Fotboll har ingen ålder, man kan spela hur länge som helst.
Det blir en härlig gemenskap på träningarna, berättar han. Däremot har projektet varit lite ”tungrott”.
– Folk tror att man behöver vara expert på fotboll, men vi har pensionärer som aldrig spelat men som fått upp ögonen för sporten. Det är det mest glädjande.