Här pågår jakten på coronasmittan

Ett team på fyra personer utgör kärnan av de som arbetar med att förhindra smittspridningen av covid-19. Smittskyddssjuksköterskan berättar om hur de smittspårar och vilka de största utmaningarna är.

Imke Edsbagge har arbetat som hygien- och smittskyddssjuksköterska på Region Gotland i två år.

Imke Edsbagge har arbetat som hygien- och smittskyddssjuksköterska på Region Gotland i två år.

Foto: Henrik Radhe

Visby2020-04-14 08:33

Imke Edsbagge, hygien- och smittskyddssjuksköterska, arbetar på Region Gotlands smittskyddsenhet vars dagar nu fylls av att försöka begränsa smittspridningen av coronaviruset. Hon arbetar halvtid med vårdhygien och halvtid med smittskydd, fast i dessa bråda tider blir det ändå mer än ett heltidsjobb, berättar hon.

– Det är fullt upp hela tiden. Med vårdhygien arbetar jag inom vården med att försöka hindra smittspridning. Det blir otroligt mycket mer att göra med en ny smitta som covid-19, hela sjukhuset behöver organiseras kring detta, berättar Imke Edsbagge.

– Jobbet som smittskyddssjuksköterska blir också annorlunda. Det är mycket frågor och information som samhället behöver på olika sätt, sedan hjälper jag behandlande läkare med smittspårning.

Hur går det till med smittspårningen av covid-19?

– Det är egentligen inte så komplicerat. Vi kollar var och när personen fick symtom och vilka kontakter personen har haft sedan dess, till exempel om de varit i skolan eller om personen arbetar i vården. Om personen har hållit sig isolerad sedan hen fick symtom blir det en enkel smittspårning.

I normala fall arbetar enheten snarare med smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar eller tarmsmittor. Det hör inte till vanligheterna att de spårar den typen av sjukdom som covid-19 är, en så kallad droppsmitta som sprids när någon hostar eller nyser. 

– Det är samma smittväg som vi har vid influensa eller vinterkräksjuka, men där smittspårar man aldrig, säger Imke Edsbagge.

En av sjukvårdens största utmaningar just nu är provtagningen, eller närmare bestämt vilka de ska ta prover på, enligt Imke Edsbagge.

– Det som gör det svårt är att vi inte har så mycket provtagningsmaterial så vi måste hela tiden resonera kring vilka personer som är mest relevanta att testa. Det är en utmaning för sjukvården är att sortera detta, vi måste hushålla.

Många efterfrågar mer information om personerna som smittats av corona, men vården måste förhålla sig till patientsekretessen.

– Vi kan till exempel inte uppge ålder, kön eller ort, det blir för lätt att lista ut vem det är. Där måste vi alltid vara otroligt noga, det är en utmaning på en liten plats som Gotland. Samtidigt finns det fördelar med Gotland, som att det är mer överskådligt och begränsat, vilket underlättar.

I vanliga fall är de tre personer som arbetar på smittskyddsenheten, Imke Edsbagge, en administratör och smittskyddsläkaren Maria Amér på deltid. Nu har Maria Amér gått upp till heltid och de har även fått förstärkning av en pensionerad sjuksköterska.

– Det är väldigt litet och det gör det sårbart. Men alla hjälper till på sitt sätt med det huvudsakliga målet att förhindra smittspridning, säger Imke Edsbagge.

Hur känns det att jobba i den här exceptionella situationen?

– Det känns speciellt. Det är en utmaning men det är helt fantastiskt och imponerande att se hur alla samarbetar.

Är du orolig för egen del att smittas?

– Nej, det är jag inte. Ju mer man vet och arbetar med det desto tryggare känner jag mig. Den största utmaningen blir att få resurserna att räcka till inom sjukvården.

Imke Edsbagge vill påminna alla om att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Det är viktigt att vi gemensamt hjälps åt och skyddar riskgrupperna. Tvätta händerna ofta, håll avstånd till varandra och stanna hemma vid symtom.

Smittskyddslagen

Alla sjukdomar som finns uppräknade i smittskyddslagen och smittskyddsförordningen är anmälningspliktiga. Den läkare som upptäcker en sådan sjukdom ska anmäla det till regionens smittskyddsläkare.

I lagen ingår ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften klassas som allmänfarliga. 

Exempel på allmänfarliga sjukdomar är HIV, syfilis, klamydia, tuberkulos och smittsam gulsot.

Det finns några få sjukdomar som även klassas som samhällsfarliga, bland annat ebola och covid-19.

Källa: 1177 vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!