Bygg- och anläggningsprogrammet på Wisbygymnasiet med läraren Peter Malkan som projektansvarig kunde i fredags gjuta valvet till våningsplan två. Här ska räddningstjänsten öva lägenhetsbrand.
Det ser ut som vilket större bygge som helst, men upplägget är unikt för landet. När räddningstjänsten på Gotland äntligen ska få ett eget övningsfält är det elever i årskurs två på Wisbygymnasiets bygg- och anläggningsprogram som gör jobbet.
Räddningstjänsten behöver ett övningsfält, bland annat för att träna lägenhetsbrand. Den nya anläggningen ska rena släckvattnet i flera olika dammar.
– Betongplattan är 800 kvadratmeter. Det är den största gjutningen vi har gjort, 98 kubikmeter betong, säger läraren Peter Malkan och vattnar ny betong som pumpas från betongbilen för att den inte ska torka för snabbt i solen.
I fredags göts det första valvet till den byggnad som brandmännen ska träna släckning av övertänd lägenhetsbrand i. En efterlängtad händelse för både elever och lärare i samarbetsprojektet, som pågått sedan 2019.
– Mina kollegor hade sagt nej omedelbart, säger Peter Malkan och berättar att han och räddningstjänstens insatsledare Henrik Johansson först träffades två gånger i smyg och gjorde upp planerna innan han berättade för dem om det stora byggprojektet som han tagit på sig att lösa.
Gjutning av stora ytor är ett teamwork som kräver noggrannhet. Här ska räddningstjänsten sedan sätta trämaterial i brand och öva sina färdigheter.
Läraren Peter Malkan är skolans projektansvariga och har varit med att utforma nya övningsfältet, tillsammans med brandingenjör Henrik Johansson.
Ett minst sagt brinnande intresse för stora byggen, och för brandbekämpning, väcktes nu till liv.
– Jag var brandman i lumpen och har alltid velat bli det. Jag äger till och med egen brandslang och har satt in en brandpost i min egen källare, säger Peter Malkan medan eleverna kör grävmaskiner och sköter ruljansen på byggarbetsplatsen.
I tre och ett halvt år har hans elever i årskurs två varit på plats, två dagar i veckan. Att de bygger, och inte ett entreprenadföretag, sparar stora pengar åt regionen.
– Om ett företag hade gjort det här hade det kostat mellan 20 och 25 miljoner kronor. Vi har kört hit 5 000 ton förstärkningslager till vägar och husgrunder, säger han och räknar med att slutnotan nu blir omkring 15 miljoner lägre tack vare elevernas insatser.
Alvina Carlén fixar vägar för att lastbilarna ska kunna rulla in. Att köra maskiner tycker hon är kul.
Redan i höst kommer räddningstjänsten att börja ta den nya anläggningen i drift, även om den inte är helt klar förrän om flera år.
– Räddningstjänsten har under några år stått utan övningsfält. I höst kommer vi äntligen att kunna genomföra våra första övningar på vårt nya miljöanpassade övningsfält. Vi kommer att genomföra övningar som simulerar en lägenhetsbrand och där deltagarna skall rädda liv, kyla brandgaser och släcka den uppkomna branden, säger Henrik Johansson.
Att ta hand om släckvattnet blir en viktig del i den nya anläggningen. Till det ska flera stora dammar byggas, för att inte släppa ut orenat vatten. Begagnade byggdelar bidrar till att sänka kostnaden, där utbytbara containrar tillsammans med byggnader i betong, ska sättas i brand med hjälp av trämaterial.
Alvina Carlén gillar att köra olika maskiner, att få vara med på ett riktigt bygge ger henne ovärderliga praktiska kunskaper.
Victor Rieem och Melvin Lindbom menar att de lär sig saker hela tiden genom att få vara med och bygga på riktigt.
Bygg- och anläggningsprogrammet sköter allt, som vilket annat byggföretag som helst. En gång i månaden hålls skyddsronder och säkerheten är alltid i fokus.
Bygget har väckt uppmärksamhet, även utanför Gotlands gränser.
– Fortifikationsverket var här och tittade. Då blev en av dem lite glansig i ögonen, och helt chockad över att det var elever som bygger, säger Peter Malkan.
För eleverna är det inte ekonomin som är den stora vinsten, utan att de får chansen att jobba skarpt på riktigt.
– Här lär man sig fysiskt istället för att bara sitta still i skolbänken och räkna matte, säger Alvina Carlén som just kört traktorgrävare och fixat väg för den tunga lastbilen.
Läraren Peter Malkan trivs som fisken i vattnet på byggarbetsplatsen. Tidigare har han bland annat jobbat som bergssprängare och snickare.
Kompisen Emma Hedqvist håller med om att praktiken ger mer än att läsa i en teoribok.
– En stor del av det roliga här är att få köra maskiner, jag föredrar lastare, säger hon.
En stor vinst med bygget landar också på öns många bygg- och entreprenadfirmor, som kan rekrytera ny kompetent personal.
– De flesta får jobb direkt efter studenten, säger Emma Hedqvist.