Klockan 08.00 onsdagen 6 juli står Gotlands riksdagsledamöter, Lars Thomsson (C) och Hanna Westerén (S), på ett soligt Östercentrum precis intill Österport. De har sällskap av Sveriges energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) och en av hans medarbetare. Strax ska SVT komma för en intervju om energiministerns löfte till Gotland gällande den tredje elkabeln.
– Vi är beredda att fatta de beslut som krävs för att Gotland ska få den el som behövs – i tid, säger energiministern.
– Jag är väldigt glad över det tydliga besked som ministern kommer med i dag. Nu ska vi bygga den – det finns ingen tvekan, säger en strålande Lars Thomsson.
Men glädjen som inleder denna dag i Almedalen ska snart bytas mot sorg och bestörtning, men det vet vi ingenting om än.
Från SVT-intervjun följs de båda ledamöterna åt ned till Donnerska huset för två seminarier med Gotlandsfokus, först om kommunikationerna till och från ön och sedan om fraktförutsättningar för livsmedelsproduktionen. Den här gången ska de bara lyssna, inte delta, vilket är att anse som "lyx".
Att välja ut, fördela och sålla bland programpunkter är ett arbete i sig inför Almedalsveckan.
– Jag har varit tvungen att sålla ganska hårt. Jag har tackat ja till i princip allt som rör Gotland, och det mesta som faller under klimat och miljö-området, säger Hanna Westerén, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen.
De rutinerade Almedalsbesökarna vet att det måste finnas luft i schemat för att hinna förflytta sig mellan programpunkerna. Men att gå från punkt A till punkt B med en riksdagsledamot på hemmaplan kräver sin tid. Många personer ska hälsas på, en del har frågor medan andra vill passa på att småprata.
– Almedalen är ett ypperligt tillfälle att bygga ut sitt nätverk, men också att plocka upp redan etablerade kontakter, säger Lars Thomsson, på väg från ännu ett seminarium om förnybar energi och havsbaserad vindkraft.
Lunchen intas i form av en hamburgare och ett glas vatten. Det blir en tidig lunch för Lars Thomsson, eftersom han och Hanna Westerén ska hålla i ett seminarium på temat "Hur säkrar vi Gotlands energiförsörjning" klockan 12. Innan dess ska det myggas på, anteckningarna gås igenom, och det viktigaste av allt – hinna konsumeras en energidryck.
– Det finns ingen bättre skola än Almedalsveckan. Jag har alltid älskat den. Vi får inte ta den för givet och jag hoppas att det verkligen blir en omstart nu efter pandemin.
Hanna Westerén och Lars Thomsson har fått energiministern att ställa upp på deras seminarium, där ministern återigen lovar krafttag för öns elförsörjning. Efteråt är det äntligen dags för Hanna Westerén att få lunch och ladda om inför eftermiddagen.
– Man jobbar som ett djur, men sällan har man så roligt under tiden, konstaterar hon över lunchmaten.
Både Lars Thomsson och Hanna Westerén har besökt Almedalsveckan under lång tid, i diverse olika roller.
– Jag älskar Almedalsveckan. Jag var uppriktigt otroligt oroad när diskussionen om tidigareläggning och kortare vecka kom, men efter att ha varit här några dagar är jag inte längre det, säger Hanna Westerén, och berättar om upplevelser och möten från Almedalsveckan som berört på djupet.
Innan vi skiljs åt pratar vi om stuglivet och semestern som väntar för Hanna Westerén kommande veckor. När vi sagt hejdå utanför Strand Hotell hörs sirener en bit bort. Det är ambulansen som kommer för att hämta Ing-Marie Wieselgren, som på Donners plats utsatts för ett dåd som kort därefter kostar henne livet.
– Jag gick iväg till Almedalsparken för att bemanna partitältet när telefonen började vibrera. Det är så ofattbart. Det går inte att ta in att någon valt att ta en persons liv, att det har skett här mitt under en av våra största demokratiska högtider, säger Hanna Westerén.
Lars Thomsson befinner sig vid tidpunkten för mordet vid Almedalsbiblioteket.
– Det känns helt overkligt att ett mord sker på öppen gata i Visby. Det är helt fruktansvärt, ett angrepp på demokratin.
Att Almedalsveckan kommer att påverkas tvivlar de inte på. Hanna Westerén tror att säkerheten kan komma att skärpas, men att mordet även kommer att ställa andra frågor på sin spets:
– Vad kan vi göra för att fortsatt kunna ha ett öppet och tillgängligt evenemang? Hur säkrar vi Almedalsveckans framtid? Hur kan vi skydda dessa mötesplatser, men samtidigt värna och hylla Ing-Mari Wieselgrens gärning? Det är frågor vi måste prata om nu, säger hon.