I maj började Veronica Hermann, folkhälsostrateg på Region Gotland, att forska om gotländska ungdomars psykiska hälsa och ohälsa på Uppsala universitet Campus Gotland. Under de kommande fyra åren ska hon genomföra två studier. I den första, som påbörjas i höst, ska Veronica Hermann intervjua gotländska ungdomar i årskurs 9 och på gymnasiet om vad de tänker kring begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa.
– Vi har väldigt mycket åsikter om barn och ungas psykiska hälsa, men vi har faktiskt hört väldigt lite vad de själva tycker. Forskningsmässigt finns nästan ingenting, säger hon.
Den första studien görs genom djupintervjuer, medan den andra studien görs via en enkät som kommer att ges till alla elever i årskurs 7, 9 och tvåan på gymnasiet. Enkäten kommer att kretsa kring psykisk hälsa och ohälsa.
– Förhoppningen är att få en bredare kunskap om hur ungdomarna ser på det här, och att vi kan ta med oss den kunskapen framåt, säger Veronica Hermann.
Är det något du tycker ska bli extra spännande?
– Det blir väldigt intressant att se hur stor andel av ungdomarna som inte uppvisar symtom på psykisk ohälsa men som inte heller uppvisar symtom på psykisk hälsa. Vad handlar det om? Kan vi fånga de som hamnar mittemellan och i så fall fundera på vilket stöd de personerna skulle behöva för att inte hamna i psykisk ohälsa.
Den akademiska världen är långt ifrån främmande för Veronica Hermann. Även om hon aldrig forskat förut har hon en hel del högskolepoäng i bagaget, inte minst från utbildningar till sjuksköterska och barnmorska. Hon har även haft diverse chefstjänster inom sjukvården, bland annat som chef för planeringsenhet vård och som verksamhetschef för mottagningar.
– Jag hade ganska tuffa chefsjobb där jag stod på barrikaderna i nio år. Jag har egentligen aldrig längtat efter att vara chef utan jag ville jobba med utveckling.
Det var då, år 2014, jobbet som folkhälsostrateg dök upp. Redan från början funderade Veronica Hermann på möjligheten att forska i hur öns unga mår.
– Från början hade jag inte en tanke på att just jag skulle göra forskningen, jag visste inte ens om jag var behörig. Tanken slog mig först för ett drygt år sedan, och det visade sig att det gick att få till.
Vad vill du uppnå med forskningen?
– Även om vi inte blir klokare hoppas jag i alla fall att vi blir förvirrade på ett högre plan. Det brukar leda till mer klokskap efter ett tag.
I jobbet som folkhälsostrateg ingår bland annat att utveckla det självmordsförebyggande arbetet på Gotland. Ett jobb som kan bli ganska tungt.
– Det är inte så att jag är trött på suicidpreventionsarbetet men det ska bli skönt och spännande att få forska och tränga djupare in i ämnet. Förhoppningsvis kommer man fram till något som kan bli ett inlägg i debatten.
Vad gör du för att koppla bort jobbet?
– Jag tränar ganska mycket. Jag har kommit på att ju mer jag tränar, desto bättre mår jag. För två år sedan ökade jag min egen träningsdos och då insåg jag att jag har haft morgonångest, vilket jag inte tänkt på förrän den försvann. Tidigare vaknade jag ofta med ett litet obehag i kroppen och mycket tankar om allt jag behövde göra under dagen. Det var inget allvarligt men ändå inser jag nu hur mycket skönare det är att stiga upp på morgonen utan det, säger Veronica Hermann.