Häktet i Visby har 14 rum för klienter. Ibland krävs överbeläggning, då används sidorum eller våningssängar.
Det är fackförbundet ST, tidigare statstjänstemannaförbundet, som publicerat den nationella rapporten med tämligen nedslående läsning.
Tre av fyra uppger där att det förekommer hot och våld, fyra av tio uppger att arbetet ger dem ångest och sömnproblem.
Jimmy Nyberg, som arbetat inom kriminalvården på Gotland sedan 2009, uppger att han känner igen den bilden:
– Så är det absolut. Och gränserna har tänjts, vi har ett rapporteringssystem men efter hand blir vissa typer av hot närmast normaliserade. Man anmäler helt enkelt inte.
Särskilt upplever han en ökning av otillåten påverkan, då klienter söker fördelar genom yttranden som ”vi kommer att ses ute sedan”.
Även Ida Olsson, anställd på frivården, upplever en generellt hårdnande attityd, trots att hon bara arbetat på myndigheten sedan hösten 2022.
Mer hot, men ytterst sällan leder det till fysisk konfrontation:
– Vi är en liten enhet, på gott och ont. Det gör att personal och klienter får en bättre kontakt, vilket i sin tur gör att det ofta går att prata sig ur hetsiga situationer.
Kriminalvården består av fyra ben: Transportenheten, anstalterna i tre säkerhetsklasser, häktena och frivården. På Gotland finns numera endast de två sistnämnda.
Den trängsel på häktena som det rapporterats om i nationellt gäller i allra högsta grad även på Gotland. Här finns plats för 14 häktade, men ibland krävs överbeläggning. Antingen används då provisoriska sidorum eller våningssängar.
Häktet är praktiskt taget alltid fullt och Visby är del i det nationella platspusslet. Intagna flyttas dit där det finns plats – om det finns plats. Det är alltså inte bara gotlänningar som sitter häktade i Visby.
Alla som sitter häktade har rätt till en timmes promenad per dag. Bilden från rastgården på häktet i Östersund.
I slutänden är det personalen – på Gotland nära 50 heltidsanställda – som får ta hand om den vardag som blivit resultatet av en hårdare politik.
– Bland annat har det genom politiska beslut blivit lättare att häkta för vissa brott, vilket gör att häktestiden förlängs. Också anstalterna är ju fullbelagda i dag, säger Jimmy Nyberg.
För personalen innebär detta mer stress, högre ljudmiljö, större risk för konfrontation. Även om han gillar sitt jobb har det hänt att han undrar vad det är han utsätter sig för.
Men det positiva vinner, trots allt:
– Att kunna påverka i det lilla, att hjälpa våra klienter, det är trots allt människor vi arbetar med.
Kronobergshäktet på Kungsholmen i Stockholm är Sveriges största häkte med sina 321 platser.
Så är det även för Ida Olsson, som inom frivården bland annat ansvarar för personalutredningar inför domstolsförhandlingar:
– Vi pratar mycket om arbetsmiljö och har en bra stämning. Det tycker jag är det fina.
Så: Vad kan göras för att hyfsa siffrorna i undersökningen?
– Ta bort namnskyltar från personalen, erbjud än mer utbildning och stöd vilket kan minska personalomsättning och därmed öka den kollektiva erfarenheten. Samt att ändra påföljdsnivån till mer frivård för att lätta på trycket till häkten och anstalter, nämner de båda som tänkbara vägar.
Fängelset i Visby lades ner 1998 och är i dag ett vandrarhem.
I Sverige finns totalt 38 häkten, fördelade över hela landet. Det största är Kronobergshäktet i Stockholm med sina 321 platser.
Det finns 46 fängelseanstalter i tre olika säkerhetsklasser. Sju anstalter har högsta säkerhetsklass: Kumla, Hall, Saltvik, Hällby, Norrtälje, Tidaholm, Salberga.
Fängelset i Visby hamn byggdes 1857 och lades ner 1998, det är i dag vandrarhem. Den öppna anstalten i Lärbro lades ner 1995.