Hur kan S:t Nicolai brukas i framtiden?
Högskolan på Gotland har fått tre miljoner kronor för att undersöka hur S:t Nicolai ruin kan brukas mer och på ett bättre sätt.Förfall kan ses som en del av ruinernas skönhet men nu vill forskarna veta hur förfallet sker och inte går så långt att ruinerna förstörs.
Snyggt i S:t Nicolai. Draget från öppna fönster ska minskas med hjälp av nät.
Foto: Tobias Wallström
KK-stiftelsen, stiftelsen för kunskap och kunskapsutveckling, är högskolornas forskningsfinansiär, med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft och förmåga att skapa värde.
Med S:t Nicolai ruin som fallstudie ska forskarna i projektet studera hur besökare kan få en tryggare och bekvämare miljö i ruiner.
- Det ska ske genom att säkra konstruktioner och material och hitta metoder för bättre klimat i ruinen, förklarar projektledare Kristin Balksten vid Högskolan på Gotland och disputerad på historiska kalkbruk.
På tisdagen mötte hon media mitt i jobbet med att knacka i cementfogarna i S:t Nicolai murar.
Cementhål
- Vi tar reda på vad som finns bakom och hittar hål efter urlakat kalkbruk. Uppgiften är att ta reda på vad som kan göras åt skadorna, konstaterar hon.
Uppflugna på byggnadsställningar studerar konservator Malin Myrin från Tyréns, byggnadsantikvarie Jörgen Renström från Gotlands museum och byggnadshyttans Rebeca Kettunen putsen på bärande pelare.
- Det är slätputs med kvaderstensmålning. Vi utgår från att det är originalputs från medeltiden och vi provar olika metoder för att säkra den på plats, förklarar de.
Vind och värme
För Högskolans Tor Broström och Magnus Wessberg, och Håkan Nilsson docent i byggvetenskap vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, gäller att ta fram metoder för att förbättra klimatet i ruinen.
- S:t Nicolai är extremt dragig och kall. Vi testar att sätta nät med olika maskstorlek i fönsteröppningar för att minska vindarna som drar in. Eventuellt provar vi också värmeslingor, funderar de.
I sommar hyr Gotlands museum ut fyra av Visbys ruiner för privata evenemang till allmänhet och företag. Det är S:t Lars, S:ta Karin, Drotten och Helge And som kan hyras för exempelvis bröllop, konserter eller konferenser. Pengar från uthyrningsverksamheten ska gå till restaurering och underhåll av ruinerna.
- Ruinerna i Visby, liksom ringmuren ägs av staten. Politiskt beslutat är att vårt kulturarv, dit ruiner och ringmur hör, ska vara en resurs i samhället. Men inga beslut finns om finansiering för att de ska kunna brukas och inte förfaller och förstörs, konstaterar Ulrika Mebus.
Forskningsprojektet sker i samverkan mellan Högskolan på Gotland, KK-stiftelsen, Tyréns, Byggnadshyttan på Gotland, WSP Environmental, Gotlands Museum och Exners Tegnestue A/S.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!