Det kliar i fingrarna på Caroline Asserlund men än är det för tidigt att så många av de fröer hon införskaffat. Snön har knappt smält på kolonilotten i Furulunds koloniförening och de första perennernas hjärtblad har precis sett dagens ljus i drivhuset i fönstret på nedervåningen i huset där hon bor. Men inne i hennes huvud blommar dahlior tillsammans med drakmynta, jättevallmo och vit riddarsporre.
– Jag har en förkärlek till vita blommor, säger hon.
Listan över de perenner hon ska odla på kolonilotten är lång. Så lång att hon enligt sina egna beräkningar bara kommer att ha plats för en blomma av varje sort, detta trots att hon har en odlingsyta på 200 kvadratmeter att tillgå.
Kolonilotten har inte varit odlad på ett tag och en stor del är fortfarande täckt med gräs. För att slippa gräva så mycket kommer Caroline Asserlund att tillämpa täckodling som innebär att odlingarna täcks med gräs, halm, löv och annat lämpligt material. Hon kommer också att satsa på att odla i pallkragar som effektivt avgränsar odlingsytan.
– Jag har alldeles för mycket. I mitt fall är pallkragarna räddningen, säger hon.
Först ska hon lägga tidningspapper på marken och sedan fylla upp pallkragarna med organiskt material, gödsel och jord.
På så sätt är tanken att hon både ska slippa gräva bort grässvålen och samtidigt skapa ny odlingsbar mark.
Köksbordet i det lilla huset på Norra kyrkogatan i Visby där hon bor är fyllt av böcker om odling, trädgård och jordförädling. Hon har även gjort flera skisser över sin kolonilott. En av skisserna visar en 20 meter lång perennrabatt.
– Jag ska ha en pion i varje ände av rabatten, säger hon.
Vit Shirley Temple och ljusrosa Sarah Bernhardt är de pionsorter som hon valt ut.
Caroline Asserlund håller precis på att tillfriskna från covid-19 och medan hon har varit sjukskriven har hon ägnat mycket tid åt att planera och tänka på vad hon ska odla. Hon har även satt igång en egen bokashikompost där köksavfall ska omvandlas till jord och näring helt utan kemikalier, och hon har hämtat tvåhundra kilo hästgödsel som ska hjälpa till att få fart på odlingarna.
Hon fick tillgång till kolonilotten i fjol och redan då fick hon hallon, jordgubbar, vinbärsbuskar och en hel del perenner i jorden. I år sår hon egna perenner från frön, i krukorna gror de perenner som hon sått först som drakmynta, riddarsporre och akleja.
– De här såddes 6 februari och om Impecta inte ljuger så ska de blomma i år.
Hon har sått sex frön av varje sort och de flesta ser ut att ha tagit sig.
– När de väl kommer upp ska de stå svalt och ljust. När jag stängde av värmen på nedervåningen tog det fart, säger hon.
I en av fröpåsarna, som hon har i sin hög på köksbordet, finns det rabarberfrön.
– Jag ska driva upp rabarber från frö. Jag tänker varför inte om jag kan, det är väl roligt att testa, säger hon.
På bordet i köket står en vas med rosa tulpaner och en vas med andra snittblommor.
– De är kvar sedan jag fyllde år för ett tag sen.
Temat för årets kalas var häst, eftersom hon nyligen börjat rida, och trädgård såklart. I present fick hon dahliaknölar, presentkort på Linds, böcker om odling och en trädgårdsredskap.
– Det är så oromantiskt men jag önskade mig en grep.