"Jag ville få uppleva ett mysigt rus igen"
Rättegången i den stora narkotikahärvan fortsatte i går i tingsrätten. Nu är det missbrukarnas tur. Nästan 40 personer, många i 50-årsåldern, misstänks ha köpt knark för eget bruk och riskerar böter.
Hon är född på 1950-talet, är gift och provade hasch i ungdomen. Nu kom lusten tillbaka i och med att hon träffade en gammal kompis som, skulle det visa sig, också hade saker att sälja som hon var intresserad av. Men hon led samtidigt för att hon knarkade utan att maken visste något. Det var som att hon bedrog honom.
- Han är väldigt anti mot knark.
När affären beställdes per telefon kallades narkotikan för en dunk vatten. Två dunkar motsvarade dubbel dos.
Ändrade sig
I polisförhör medgav hon köp av sammanlagt 160 gram, men vid rättegången kom hon själv fram till att det rörde som om 30 gram.
Erkände utan omsvep gjorde också en ung kvinna i 20-årsåldern som liksom sin mor, hade handlat hasch av den ena huvudåtalade.
Men den unga kvinnans missbruk kunde också ha tagit en annan väg eftersom säljaren (som hon var bekant med sedan tidigare) först vägrade sälja.
- Jag tjatade tills han gav med sig.
Fika kodord
Hon berättade villigt om de sms som föregick affärerna och att de använde kodordet "fika" för hasch. Knark byttes mot pengar i mannens bil, som regel, men det hände också i hennes mammas bostad.
Första kontakten med säljaren blev lika överrumplande för dem båda. Hon hade fått ett telefonnummer till en person som hade hasch att sälja och ringde upp, ovetande om att det var någon hon kände.
En kvinnan i 40-årsåldern erkände att hon handlat vid ett tillfälle, dagarna före polisens tillslag.
Hård poliskritik
I polisförhöret fanns dock antecknat att hon köpt vid fler tillfällen, sammanlagt 180 gram. När polisen knackade på i hennes bostad hittade man totalt 2,88 gram hasch. Hon riktade hård kritik mot polisens förhörsmetoder.
- Dom sa att vi kunde ta förhöret nu eller så åker vi ner till polisstationen till häktet och där finns bara en madrass i cellen där alkisarna brukar få vara och pissa på golvet".
- Jag kände mig så pressad för att jag kanske skulle hamna i cellen.
När hon gav så olika besked i rättsalen jämfört med vad som sades enligt förhörsprotokollet kallades i all hast en av poliserna in som vittne.
- Hon tyckte nog att det var jobbigt och obehagligt. Och det är klart, det är pressande om man ljuger. Men när hon började gråta fick jag intrycket att hon kände sig lättad. Och jag hotade henne inte, förhöret gick till som det brukar. Jag sa att vi hade ett hämtningsbeslut. Jag läste upp anteckningarna som hon godkände.
Åklagaren menade att kvinnan slingrade sig och att rätten borde välja att betrakta polisförhöret som den trovärdiga versionen.
Den stora knarkrättegången beräknas avslutas nästa fredag.
Så jobbar vi med nyheter