Det är teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningarna som tagit fram underlag till en ny detaljplan för området. Blir förslaget i sin nuvarande form verklighet skulle det enligt kalkylen bli en investering på totalt 200 miljoner. Merparten av investeringen (bland annat handlar det om infrastruktur och sanering av förorenad mark) ska bekostas av försäljningar av byggrätter till exploatörer.
Andra befintliga och nya byggnader ska bli kvar i regionens ägo: Sockersilon, det nya kallbadhuset, Kallis beach club samt servicebyggnaderna vid gästhamnen. Investeringar i de egna byggnaderna är beräknade till 52 miljoner kronor.
Men så länge befinner sig det hela på konceptstadiet och bollen ligger nu hos regionstyrelsen, framhåller stadsarkitekt Christian Hegardt.
I arbetet med förslaget har regionen fokuserat mycket på "publika funktioner", det vill säga allmänna ytor och mötesplatser.
– Det här är ett sätt att åstadkomma en framsida mot vattnet. I dag ger hamnen inga större möjligheter till möten mellan boende, besökare och de som är verksamma där, säger Christian Hegardt.
Tidigare har planer på bostadsbyggande i hamnområdet grusats av att hamnverksamheten skulle kunna hotas på grund av bullerbestämmelser.
Några bostäder återfinns inte i förslaget och bullret från fartygen ska inte utgöra något hinder för kontor, hotell eller restauranger eftersom de lyder under andra regler. En annan anpassning är att bara en liten del av Holmen bebyggs.
– Vi låter och har en del utsläpp, det är tyvärr det som kännetecknar hamnverksamheten. Det handlar att vi ska ha möjlighet att ha fartyg i hamnen, ta emot kryssningsfartyg och ha möjlighet att lossa specialgods i hamnen. Då måste man kunna komma fram med lastbil hela vägen till Holmen, säger regionens hamnchef Mats Eriksson.
Anpassningar till hamnverksamheten har varit en viktig del av förvaltningens arbete med förslaget.
– Vi har tagit höjd för att ha avstånd mot hamnverksamheten. Under framtagandet av det här konceptet har hamnavdelningen varit involverad, säger Christian Hegardt.
Eftersom projektet är så omfattande och kan innebära stora störningar ska det genomföras i flera etapper. Först ut föreslås bland annat de byggnader som Uppsala universitet Campus Gotland ska kunna inhysas i. Bland annat handlar det om en aula samt undervisnings- och kontorslokaler. Campus Gotland dras sedan en tid tillbaka med lokalbrist, och ett uttalat syfte med utvecklingen är att ge skolan utrymme att växa.
Uppsala universitet äger dock inga egna fastigheter. I huvudsak hyr man av Uppsala akademiförvaltning och även i detta fall kommer det att bli fråga om att hyra in sig.
– Vi vill ha ett samlat campus och vi är jätteintresserade av att expandera här nere i hamnen. Men vi är samtidigt medvetna om att det är en lång process. Vi vet inget om kostnader och vem som skulle kunna bli hyresvärd, så det återstår många frågetecken, säger Olle Jansson, rektor vid Campus Gotland.
Regionstyrelsens arbetsutskott ska rösta om förvaltningens underlag på onsdagens sammanträde. Det lär dock dröja många år innan planerna kan bli verklighet. Enligt tidsplanen för etapp 1, där universitetsbyggnaderna ingår, ska en detaljplan kunna antas 2023. Om så sker beräknas byggstarten för infrastruktur i området till 2024 års första hälft.