En stor utmaning väntar Gotland när 800 nya lärare ska hittas fram till år 2035. Marie Rosvall, språklärare på Solberga, har varit sitt yrke trogen i 26 år, här i samtal med skolans rektor Kerstin Andersson.
Skolverkets nya prognos visar att Gotland står inför en mycket stor utmaning. Fram till år 2035 behöver den gotländska skolan rekrytera 800 nya behöriga lärare – ön pekas också ut som det län som har störst behov i relation till dagens lärarkår.
Den allra största bristen väntas för ämneslärare på grundskolans årskurs 7 till 9. Men det kommer, enligt Skolverket, även att fattas förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4 till 6.
– Det har alltid pratats om lärarbrist, men inte i de här antalen. Vi har ganska många som är runt 50 nu, så vi har jättemånga pensionsavgångar om 13 år, säger Kerstin Andersson, rektor för Solbergaskolans 85 lärare i Visby.
Kerstin Andersson menar att Solbergaskolan har fördel av att vara en stor skola med många elever, och jämförelsevis goda resurser. Men kompetensbristen märker hon av redan nu.
– Det här är första gången vi har annonser ute, men inte fått behöriga lärare, säger hon och berättar att NO-lärare just nu varit extra svårt att hitta.
Om två veckor går annonser ut för höstens behov. Då ska en lärare i NO, en i svenska, en i textilslöjd och en i hemkunskap hittas.
– Plus någon pensionsavgång. Regionen satsar, det är inte annat att säga, men jag är orolig och ser skillnaden bara under de två senaste åren, säger hon och berättar om reklamfilmer som snart ska börja rulla på båtarna för att locka lärare att flytta till Gotland.
Stora pensionsavgångar väntar de kommande åren både bland skolledare och lärare. Solbergas rektor Kerstin Andersson har tre år kvar innan hon lägger karriären bakom sig.
Att Gotland har jämförelsevis låga löner har tidigare lyfts som ett problem. Kerstin Andersson håller med, men bara delvis.
– Vi har två lärare som kommer från större städer på fastlandet och de har fått gå ner i lön, säger hon och berättar att det handlar om tusenlappar.
– Men det är inte lönen, det är allt det andra. Det handlar om varumärket och att vara en attraktiv skola där man blir väl mottagen.
Där, menar Kerstin Andersson, har stora skolor större möjligheter än de mindre när det gäller att erbjuda nya lärare handledning, stöd, mentorer, fräscha lokaler och vidareutbildning. Om lärarbristen blir värre tror hon att större skolenheter med digital teknik kan vara delar av vägen framåt. Hon får medhåll av Henrik Frånlund, lärare sedan 15 år i fysik och teknik.
– Skulle jag söka jobb idag skulle jag söka till en större enhet där det finns kollegor, så att man får stöttning och kan göra det bästa, säger han.
Henrik Frånlund använder tekniken som finns för att livesända sina lektioner, så att elever som är hemma kan följa med eller titta i efterhand. Han menar att en attraktiv arbetsplats med sådana resurser är minst lika viktig som lönen för att han ska trivas.
– Jag var hemma en och en halv vecka i corona. Jag saknade jobbet så otroligt och när jag kom tillbaka och träffade eleverna blev jag tårögd för att jag känner en sådan kärlek till jobbet.
Att ha ett väl fungerande kollegium och att få vidareutbildning inom sitt ämne är viktiga faktorer för att läraren Henrik Frånlund ska trivas, här på lektion tillsammans med kollegan Johan Burvall.
Att ta tillbaka lärare som gått hem med pension har varit ett annat sätt för Solberga att klara sig.
– Vi tackar av dem, så står de här på hösten igen, säger Henrik Frånlund och menar att de är ett gott tecken på att lärarna trivs.
Kerstin Andersson har varit på skolan i tio år, om tre går hon själv hem som pensionär. Om inte den gotländska skolan lyckas med sitt uppdrag att hitta de lärare som behövs är hon orolig:
– Om vi inte hittar behöriga lärare, vad händer med studieresultaten då? Jag tror att vi måste hitta andra undervisningsformer, digitala plattformar och kanske fjärrundervisning.