Som barn fick Jo Ann Glim ofta höra mormor Hedvig Andersson Artons berättelser om barndomsön Gotland. Mormodern växte upp i Klinte, men tre veckor efter att hennes pappa dött emigrerade hon till Amerika, år 1888 när hon var 17 år. Hon fick jobb i köket i ett rikt hem i det fashionabla Hyde Park i Chicago. Där träffade hon sin man John Andersson Arton, som kom från Vitaby i Skåne, men som jobbade som kusk i samma område.
- Jag hört är att de träffades när John körde sin familj till visit hos den familj som Hedvig jobbade hos. Hon bjöd honom på mat som var så god att han såg till att få tillfälle att köra droska dit igen, berättar Jo Ann Glim.
I februari 1904 gifte sig John och Hedvig Andersson Arton i Chicago. De fick två döttrar, Jo Anns mamma Verna och mostern Vera. 1942 gifte sig Verna med Tom Elliot och Joe Ann Glim föddes. Föräldrarna flyttade till en liten fiskeby norr om Seattle i staten Washington.
Föräldralös tidigt
Men Joe Ann blev tidigt föräldralös och några få år senare dog hennes morföräldrar som flyttat in hos familjen efter att pappan ryckte ut i andra världskriget. Då var Jo Ann tonåring, och det är minnena av sin mormors berättelser som har fått henne att söka vidare i sin familjs historia.
- Hedvig berättade att hon och hennes syskon lekte i S:ta Karins ruin här i Visby, mormor berättade alltid så vackert om Gotland.
Det Jo Ann Glim fått fram i sin forskning är att Hedvigs föräldrar Anna och Carl Svensson var fattiga. De kom från Småland och Skåne och gifte sig i Klinte 1876. Där försörjde sig pappan troligen på fiske och som kyrkogårdsvaktmästare under en tid innan de flyttade till Visby.
Halvsyskon
En av förhoppningarna som Jo Ann har är att hon har ättlingar till halvsyskon kvar på ön. Hedvigs mamma var tidigare gift, med Johan Johansson i Visby 1861. Hedvigs båda äldre helsyskon som emigrerade några år innan Hedvig är en annan möjlighet.
Bland minnena efter mormodern finns ett magnifikt stort överkast som Hedvig broderade på då och då under de drygt 50 åren hon hann vara gift med maken John. Ett annat minne är julkakorna som mormor bakade.
- De var bara vi i släkten som fick veta hur man bakade dem.
Varje jul brukade mormor lägga en apelsin i hennes julstrumpa, eftersom hon själv fått det som barn.
Och en jul minns Jo Ann att mormodern ville visa hur hennes barndoms julgran såg ut, med levande ljus i grenarna.
Med sig i bagaget till Gotland har Jo Ann Glim med sig ett foto av morföräldrarna som nygifta. Nu hoppas hon att någon på Gotland känner igen den unga kvinnan, eller att någon har ett likadant foto i gömmorna hemma.
- Jag vet egentligen så lite om min mormor, men jag minns henne som så typiskt svensk. Nu hoppas jag att några okända släktingar hör av sig när de ser det här fotot, säger Jo Ann Glim.