"Klassens mamma" stod det på tallriken som hängde runt Joudy Alomars hals på den efterlängtade studentdagen. Nu vet hon inte när hon får sätta sig i skolbänken igen.
I april förra året skrev GT om då 22-åriga Joudy Alomar, som kom hit från Syrien med sin man Mhealden Allazkane i december 2015. Då berättade hon om glädjen över att snart ta studenten och längtan efter att kunna studera vidare till apotekare, socionom, optiker eller dietist. Horisonten var vidöppen – efter att länge ha levt i krigets skugga kände Joudy Alomar att hon hade hela världen framför sina fötter.
Tack vare fina betyg från vård- och omsorgsprogrammet på Wisbygymnasiet kom hon utan problem in på socionomprogrammet på Uppsala universitet Campus Gotland.
– Jag trivdes jättebra. Jag har pluggat hårt och jag har kämpat, säger Joudy Alomar.
Men nu har hon tvingats hoppa av utbildningen.
– Det känns helt, helt orättvist. Jag är jätteledsen. Jag vill inte jobba, jag vill plugga. Jag är rädd att jag ska tappa intresset för socionomyrket.
Bakgrunden till att Joudy Alomar nu hoppat av utbildningen är att hon har ett tillfälligt uppehållstillstånd, till skillnad från sin man och son som fick permanent uppehållstillstånd år 2020. Enligt den nya utlänningslagen, som trädde i kraft i juli i förra året, måste personer över 18 år försörja sig själv, oavsett familjesituation. Då duger inte CSN:s studiebidrag som försörjning.
– Det här påverkar mig på kort sikt men det kommer att påverka Sverige på lång sikt. Vill de inte att vi utbildar oss? Det pratas så mycket om integration, men när jag gör allt jag kan för att ge tillbaka till samhället stoppas jag.
En termin hann Joudy Alomar med på Uppsala universitet. Nu är hon arbetslös och arbetssökande.
– Jag bara kämpar. Jag är trött på att jag inte kan bestämma över mitt eget liv, utan det är Migrationsverket som gör.
Joudy Alomar har sökt flera jobb, på Skatteverket, socialtjänsten, Försäkringskassan...
– Men jag har inte fått något. Alla kräver tidigare erfarenhet. Det är tufft, jag vill bidra till samhället och inte leva på bidrag.
Joudy Alomar tillsammans med sin man Mhealden Allazkane och son Ahmad, som föddes i Sverige. De två sistnämnda har permanent uppehållstillstånd och Mhealden har fast jobb på Försäkringskassan.
Kriget i Syrien har rasat i över tio år – utan någon lösning i sikte. Med över halva befolkningen är på flykt från sina hem räknas det som vår tids värsta flyktingkris. Joudy Alomar är en av de som lämnade livet i ett land hon älskar, för drömmen om ett gott liv i det fria landet Sverige. Men drömmen visade sig vara svår att nå.
– Vi hade aldrig kunnat tro att det skulle vara så här. Det är ett lotteri vilken handläggare man får på Migrationsverket och hur den personen tolkar lagen, säger hon och fortsätter:
– Mitt mål är att lagen ska ändras. Jag vill inte att fler studenter ska skadas på samma sätt som jag har gjort.
Om två år kommer Joudy Alomars fall att prövas på nytt av Migrationsverket för att se om hon kan beviljas permanent uppehållstillstånd, som hennes man och son. Under den tiden måste hon arbeta. Därmed kommer det att dröja minst fem år innan Joudy Alomar en dag kan vara en färdigutbildad socionom och får möjlighet att ge tillbaka till samhället på det sätt hon vill.
– Tiden bara går, det är jättetråkigt. Det är svårt för oss att tänka på framtiden.
"Det pratas så mycket om integration, men när jag gör allt jag kan för att ge tillbaka till samhället stoppas jag", säger Joudy Alomar.
GT har varit i kontakt med justitiedepartementets migrationsenhet. De kan inte uttala sig i enskilda fall, men kanslirådet Elin Jansson förklarar:
– Att få permanent uppehållstillstånd för studier är väldigt ovanligt, däremot kan man få det på forskarnivå. Sedan är det inte ovanligt att många lever länge i Sverige med tillfälliga uppehållstillstånd, säger hon och fortsätter:
– Jag förstår att man hellre vill ha permanent uppehållstillstånd. Men den generella inställningen är att det är rimligt att ställa hårdare krav, i linje med andra EU-länder, för att man ska kunna få det.