"Det är så märkligt. När jag flyttade hit med mitt ex var det ingen som ifrågasatte mig. Men nu när jag, som ung singelkvinna som vill göra karriär, flyttat hit känner jag mig jätteifrågasatt", säger Felicia Mannström.
Trots att Felicia Mannström växte upp i Nynäshamn hade hon aldrig varit Gotland, förrän i vuxen ålder.
– Det är lite ironiskt. Men det blir väl så, bor man granne med Gröna Lund går man inte dit oftare bara för det, säger 28-åringen.
Första gången hon kom till ön var för sex år sedan, när hon flyttade hit tillsammans med sin dåvarande pojkvän som skulle studera tre terminer på Campus Gotland. Samtidigt som expojkvännen skapade sig ett liv på universitetet fann Felicia Mannström fina vänskaper bland gotlänningarna. Men det var vänner hon fick nöja sig med att hälsa på sommartid, det var hon fast beslutsam vid.
– Det var hela tiden sagt att vi skulle bo här under en begränsad tid. Jag ville tillbaka till Stockholm – ur ett karriärsperspektiv kändes det självklart. Jag tänkte att Gotland inte är någon plats man bor på permanent, man åker hit och festar på sommaren, säger hon.
Tillbaka i huvudstaden fick Felicia ett drömjobb på techbolag.
– Där sprang jag mellan möten i klackar och kände mig cool. Men jag kände mig också isolerad. Även om jag har vänner och familj i Stockholm hann jag sällan träffa dem. Det var för mycket logistik, man kunde aldrig vara spontan.
Ensamhetskänslorna förvärrades under pandemin. Först blev Felicia permitterad och när hon var tillbaka hade företaget övergått till distansarbete.
– Jag kände att karriärslivet i Stockholm inte var lika kul längre.
Snart är alla kartonger uppackade i lägenheten på Mellangatan i Visby innerstad. "Det har inte varit så lätt att hitta ett permanent boende", säger Felicia Mannström.
När Felicia bytte jobb blev arbetsbelastningen allt tyngre och det sociala livet obefintligt. Efter att ha drabbats av utmattning valde hon att starta ett eget företag inom digital marknadsföring för ett år sedan.
– Då satt jag hemma ännu mer, konstaterar hon.
När Felicia rannsakade sig själv insåg hon att hon följde ett destruktivt mönster.
– Först jobbade jag jättemycket, sen blev jag utmattad. Sen jobbade jag jättemycket, sen blev jag utmattad igen. Jag insåg att karriär inte bara kan se ut på ett sätt, den måste inte se ut som för alla andra. Jag ville inte längre bara återhämta mig för att orka köra igen, jag ville bryta mitt mönster, säger Felicia och fortsätter:
– Det blev ett mentalt skifte. I dag värdesätter jag att ha ett balanserat liv, där naturen, spontaniteten och lugnet som havet ger, får ta mer plats. Och ett liv där jag fortfarande kan vara karriärdriven.
"Visby känns som en storstad i litet format", säger Felicia Mannström och blickar ut över innerstan från sitt sovrumsfönster.
Så i september flyttade Felicia, till sin egen och många andras förvåning, till Visby. Just nu hyr hon en lägenhet på Mellangatan i innerstan, medan hon har kvar sin lägenhet i närheten av Gullmarsplan i södra Stockholm. Planen är att hitta något eget på ön och skriva sig här.
– Jag upplever Visby som en entreprenörs-hub, det finns mycket för mig att hämta här, säger Felicia.
Alla har dock inte varit lika övertygade om att hon fattat rätt beslut.
– Det är så märkligt. När jag flyttade hit med mitt ex var det ingen som ifrågasatte mig. Men nu när jag, som ung singelkvinna som vill göra karriär, flyttat hit känner jag mig jätteifrågasatt. Mina vänner säger att "det är väl dött där?". Då får jag förklara för dem.
Trots vännernas skepsis hoppas Felicia att hon är här för att stanna.
– Jag är jätteglad över att jag flyttat hit, det känns jättebra och det hoppas jag att det ska fortsätta göra. Jag vill gå mot strömmen och välja bort storstaden.