För en knapp månad sedan rapporterade Helagotland att Lennart "Lenta" Rosenlund beslutat sig för att sälja Munkkällaren, detta efter att ha ägt fastigheten och drivit verksamhet där i flera decennier.
Ny ägare av Munkkällaren är nu Roy Abd-El Ahad, som sedan innan redan äger ett stort antal fastigheter i Visby innerstad. Men vilka är det egentligen som äger fastigheterna i anslutning till Stora torget, och hur har ägandet förändrats de senaste åren? Helagotland har kartlagt vilka som äger några av Visbys mest attraktiva, och således även dyraste, fastigheter, samt vilka som driver verksamheterna som håller till i byggnaderna.
Kartläggningen visar att tidigare nämnde Roy Abd-El Ahad, som flyttade till Gotland från Jönköping för tio år sedan, numera är den största fastighetsägaren runt Stora torget. Av de tolv fastigheter som ligger i området äger han genom sina olika bolag fem av dessa. Det handlar förutom Munkkällaren även om fastigheterna som inrymmer Gutekällaren, Restaurang Lulu och Mille Lire, Systemet samt den stora fastighet där Plaza, Bageriet, Nunnan samt Ica Torgkassen ligger.
Några andra som äger ett flertal fastigheter kring Stora torget är Allan och Aksel Olsson, som är far och son. De äger fastigheterna där verksamheterna German Beerhall, Eden, Brooklyn Burgers samt Isola Bella håller till. På kartan kan du se hela genomgången av alla fastighetsägare.
Helagotland har även tagit fram uppgifter om tidigare ägare av de aktuella fastigheterna, detta för att kunna jämföra hur ägarförhållandena förändrats de senaste 20 åren. Den genomgången visar att de tolv fastigheterna i anslutning till Stora torget år 2004 hade elva olika fastighetsägare, och år 2014 var motsvarande siffra tio stycken. Nu, tio år senare, har alltså antalet fastighetsägare halverats.
Louise Hoffman Borgö är världsarvssamordnare på Region Gotland, och hon säger att det ur världsarvssynpunkt inte är viktigt hur många fastigheter de olika aktörerna äger.
– Det allra viktigaste är att en fastighetsägare vårdar och underhåller sin fastighet så att kulturvärdena bevaras. Detta är ju inte beroende av antalet fastigheter som man äger utan av att man tar ansvar och känner engagemanget för att bo och verka i en miljö som världsarvet, säger hon, och fortsätter:
– För att nå målet om att bibehålla en levande stad så tror jag att det är bra att det finns både små och stora fastighetsägare för att vi ska ha en mångfald av boenden, verksamheter och ägare i staden. Det är svårt att säga om det påverkar Stora torget specifikt på något sätt att det är fem större fastighetsägare där men givetvis är det positivt om det finns en diversifierad ägarstruktur även på de mest populära platserna, till exempel runt torgen.