Nästan som vanligt stiger röken från eldarna upp över Visby innerstad. Vartan Abgarian snurrar ett helgrillat lamm på sitt spett.
– Jag är veteran här och har varit med under Medeltidsveckan varje år sedan 1986. Som tur är så blev det marknad i år, säger han och berättar att förra årets inställda vecka blev kännbar ekonomiskt.
När marknadsbesökare blir hungriga omsätter han varje år omkring en halv miljon kronor under veckan.
– Det här är mitt jobb som jag och min fru lever på hela vintern, men det är mycket kostnader för personal och inköp också, säger han och tittar bort mot de ringlande köerna med besökare i väntan på att komma fram till kassorna och köpa pass.
Pandemin stoppade veckan i fjol, och har ändrat på förutsättningarna för i år. Årets medeltidsmarknad kräver pass för att säkerställa att det inte uppstår trängsel.
– Jag tappade 30 procent i färre besökare i söndags, men jag tycker att det är bra med pass och jag tror att antalet besökare kommer att jämna ut sig över dagarna i år, säger Vartan Abgarian och återgår till jobbet med att stycka ett vildsvin.
Fler kassor hade behövts, för vid lunchtid var köerna för att komma tillbaka till medeltiden 100 meter långa.
– Vi betalar drygt 1 400 kronor för familj och ett extra barn för en vecka. Det är lite onödiga pengar för en marknad, säger Henrik Stålrud från Göteborg.
Andra i kön är mer positiva till att veckan likt andra festivaler i landet tar betalt.
– Jag tycker att det är bra, för att det blir säkrare ur smittsynpunkt och att de vet hur många som är här, säger Lena Johnsen från Värmland och menar att 90 kronor för ett dagspass är väl värda pengar.
Med en bit pizza i handen är årliga besökaren Maria Kylander också redan mer än nöjd med årets vecka.
– Det här är den bästa veckan på Gotland på hela året! Den är som en film, dit man kommer tillbaka med hantverk, krogar och trevligheter på kvällarna. Jag fattar inte att de inte har tagit betalt tidigare, för någonstans måste de ju få in pengar till arrangemanget, säger hon och berättar att hon har köpt veckopasset.
Rep och avspärrningar, liksom entrévärdar, är det som ska bekostas med hjälp av inkomsterna från passen.
– Det känns jättebra, vi är på plats och allt flyter på, säger John Friederich, producent för veckan och ansvarig för att kolla att alla repen är på plats.
Han berättar att antalet säljare på marknaden är betydligt färre i år, 80 mot ungefär 180 under tidigare år.
– Vi har större avstånd mellan stånden i år, säger han och berättar att entrévärdarna vid behov tillfälligt kan strypa insläppet för att säkerställa att det inte uppstår trängsel och onödig risk för smittspridning.
I sitt tält har Carola Edlund från Stenkyrka fullt upp med att sälja medeltidskläder och skor. Att veckan är igång fysiskt, och inte bara digitalt som i fjol, är hon tacksam över.
– Veckan är jätteviktig och bär butiken hemma i Stenyrka och näthandeln. Det är så härligt att den är i gång och jag tror att alla är svältfödda och vill, säger hon medan Therese Stjärnglöd kikar in på utbudet.
Bland brända mandlar, lammskinn och visslande lergökar är hon en trogen och årligen återkommande besökare.
– Jag har varit här varje år i 18 år. Det bästa med veckan är att man får göra som man vill, vissa syr skor, andra väver band eller spelar harpa. Det är den ultimata verklighetsflykten.