Enligt Uppsala universitets källor går begreppet nollning tillbaka ända till 1600-talet, då fenomenet kallades "deposition". Det var en grym initiationsrit, som följdes av ett "pennalår", då den nyanlände förväntades agera tjänare åt en äldre student.
Detta "urartade tidigt", enligt universitets hemsida, och förbjöds redan 1691 – men olika former av förnedrande nollning överlevde ändå.
Så småningom tog de sig in även på gymnasienivå.
– Om jag ser tillbaka till min egen gymnasietid gjorde man olika "pranks", bland annat genom att gömma surströmming på olika ställen inne i skolan, berättar Karin Lekander, numera biträdande rektor vid Wisbygymnasiet.
Undertecknad minns också vattenballonger blandade med mjöl, som kastades i dåvarande Säveskolans trapphus, för att kladda ner både hår och kläder på dem som gick nedanför. Det var för ett 20-tal år sedan ungefär.
Men det där finns inte kvar, enligt den biträdande rektorn:
– Nej, den sortens nollning där man utsätter de yngre för förnedring existerar inte alls längre.
Hur har man då lyckats få bukt med det otrevliga beteendet? Den årliga insparken eller "kickoffen" för nya elever, i början av höstterminen, är åtminstone en del av svaret.
Denna går tillbaka till uppdelandet av Säveskolan i tre olika gymnasier, kring millennieskiftet.
– Jag var inte med då, men min kollega säger att det var de då nystartade skolorna som tog tag i att starta höstterminen på något annat sätt. Då blev det också mindre nollning, säger Karin Lekander.
Bland annat uppfann man "Polhemsolympiaden" på nya Christopher Polhemsgymnasiet. I samband med en upplaga av denna, år 2007, sade arrangören Örjan Hillbom att "nu är det ingen som frågar efter nollning längre".
2014 slog man ihop "förgreningarna" på nytt, till det som nu heter Wisbygymnasiet. Några år senare började man ha den gemensamma kickoffen.
– Det fanns väl fortfarande elever som hittade på grejer som kunde "tippa över" lite. Så vi gjorde en nystart, vi hittade på en egen variant på nollning som bygger på teambuilding, där alla har kul tillsammans, förklarar Karin Lekander.
Parallellt med detta verkar en generell beteendeförändring ha skett, bland dem i högre tonåren. Det är också något man strävat efter, på andra sätt:
– Skollagen är i dag tydligare med att det ska vara en god studiemiljö för alla, så vi jobbar mer med vår värdegrund och med hur man är mot varandra.