Orionskolans rektor Kalle Edéus upplever ett stort stöd för skolans inställning till digitala verktyg som surfplattor och smartphones.
I och med den granskning som Skolinspektionen under 2021 och 2022, måste Orionskolan använda digitala verktyg i större utsträckning på lågstadiet.
Enligt läroplanen ska barn i lågstadieklass arbeta med digitala verktyg och leta information. Något Skolinspektionen ansåg att Orionskolan, som är en Waldorfskola, inte levde upp till.
– Forskning visar att det är bra att först lära sig att skriva, med penna och papper. Vad vi vet finns det inga studier som visar på det motsatta, att det på något sätt är negativt att inte använda digitala verktyg från start. Vi har ställt den frågan till skolinspektionen som svar på granskningen, men de har inte heller kunnat motivera det, säger Orionskolans rektor Kalle Edéus.
I totalt 19 av skolorna, däribland Orionskolan, anser Skolinspektionen att eleverna inte ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik genom undervisning som behandlar kunskap om och användning av digitala verktyg.
Bristerna, som ses framförallt i lågstadiet, riskerar att ställa eleverna sämre rustade för fortsatta studier och framtida arbets- och samhällsliv, menar myndigheten.
Enligt Kalle Edéus finns det en rutin på Orionskolan att kontakta alla avgångselever efter deras första termin på gymnasiet.
– Syftet är att följa upp hur väl förberedda eleverna varit på övergången från grundskola till gymnasiet och ingen elev har än så länge svarat att de haft bristande digitalkunskap som krävs i gymnasiet. Skolinspektionen bedömde att Orionskolan arbetade fullt tillräckligt med det digitala i både mellan- och högstadiet och att skolans rutin att stämma av med avgående elever ger stöd för att kunskaperna finns.
Orionskolan i Visby lät eleverna vänta med att använda digitala verktyg för att i stället lära sig använda penna och papper först. Men efter kritik från Skolinspektionen har man tvingats ändra i undervisningen.
Utöver den egna övertygelsen om att man gör rätt, har skolan fått backning från ledande forskare men också debattörer inom skolvärlden.
Granskningen och Skolinspektionens slutsatser har nämligen också väckt liv i en debatt som funnits i flera år kring digitaliseringen i skolan och i läroplanen. På ledarsidor och i facktidningar, främst inom skolvärlden, propagerar lärare, professorer och forskare för skrivande med penna på papper och hur viktigt det är särskilt i tidig ålder.
En av dem är Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi vid Lunds universitet som 2019 gav ut boken ”Handen i den digitala världen”. I en debattartikel i Vi Lärare från november 2022, skriver han bland annat om handens koppling till hjärnans funktion, att det händer något när vi skriver för hand som får oss att minnas det bättre.
Klara Rudstedt är lärare och biträdande rektor. "Det är rimligare med krav på att ha sett riktiga insekter, än att kunna söka information om dem på nätet".
Klara Rudstedt är biträdande rektor på Orionskolan men också lärare i biologi:
– Istället för att läroplanen kräver att man tar upp en Ipad för att söka information kan vi ju bara gå ut i naturen och titta. I ett ämne som svenska kan jag ha större förståelse för det men i biologi eller kemi hade det varit rimligare att ha med att man ska ha sett en svamp eller insekt i verkligheten. Det finns många som faktiskt inte har gjort det, säger hon.
Motståndet till att introducera det digitala de första åren i grundskolan handlar inte om att man är teknikfientlig, menar Kalle Edéus.
– Det är inte en fråga om skärmtid, eller ekonomi. Vi har datorer och paddor så det räcker för alla. Utan vi vill att undervisningen för våra elever ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som det står i skollagen.