Kryssningsbolaget begär anstånd med hyror

Pandemin blev ett dråpslag för CMP som hyr kryssningskajen av regionen. Båda parter gör miljonförluster och nu vill CMP skjuta på motsvarande en årshyra.

CMP:s chef Henrik Ahlqvist vid fartyget Mein Schiff, som är ett av de större och ger intäkter på drygt 300 000 kronor plus passageraravgifter, vid varje anlöp.

CMP:s chef Henrik Ahlqvist vid fartyget Mein Schiff, som är ett av de större och ger intäkter på drygt 300 000 kronor plus passageraravgifter, vid varje anlöp.

Foto: Henrik Radhe

Visby2021-06-30 07:01

Kostnaden för Region Gotland att bygga kryssningskajen landade på 304 miljoner kronor. Investeringen skulle täckas av en årlig hyra från CMP på 9,3 miljoner kronor. För 2019 och 2020 har CMP betalat en årshyra på 8,4 miljoner kronor. Att hyran blev nästan en miljon kronor lägre beror på att avskrivningstiden ändrades från 45 till 50 år, bland annat efter olyckan i samband med bygget då plattformen "Big Red" välte – vilket orsakade stora kostnader. 

När regionen och CMP tecknade ett 20-årigt avtal fanns ingen tanke på någon pandemi och förlusterna i fjol landar på mer än 10 miljoner kronor för CMP. Nu vill bolaget slippa betala full hyra två år framåt.

– Det är en dialog vi har. Vi har haft alla utgifter och inga inkomster och anstånd med halva hyran för 2021 och 2022 skulle hjälpa till att bygga upp en kassa igen, säger Henrik Ahlqvist, chef för kryssningskajen hos CMP.

Ett förslag finns där hyror motsvarande 8,4 miljoner kronor istället fördelas fram till och med år 2037.

Ekonomiskt har kryssningskajen varit en förlustaffär för såväl CMP som för Region Gotland. Under 2019 och 2020 gick regionen sammanlagt back 3,4 miljoner kronor, för det här året räknar man med en förlust på 1,8 miljoner kronor. 

Sedan mars i fjol ligger all verksamhet nere vid CMP:s huvudkontor, navet för passagerarna i Köpenhamn. Var fjärde anställd har sagts upp.

– Hela min avdelning lades ner, det blev bara jag kvar, säger Henrik Ahlqvist och berättar att fler än 50 kollegor fick gå.

Sedan Sverige, till skillnad mot Estland, Finland och Danmark, lättat på restriktionerna blev det i år möjligt för rederierna att angöra Visby igen. Säsongen är i full gång.

– Vi har ett 80-tal anlöp till piren, säger Henrik Ahlqvist.

Han räknar med kryssningsresenärer motsvarande Gotlands befolkning den här sommaren, vilket ändå är betydligt lägre än planerat. Det som skulle ha blivit en vinst på 6 till 7 miljoner kronor går nu i bästa fall jämt upp.

– Vi har en stabil kassa, i och med de nedskärningar vi har gjort. Får vi 150 till 160 fartyg till Gotland börjar vi göra vinst, åren 2025 och 2026 kommer vi att tjäna pengar igen, säger Henrik Ahlqvist.

Den stora vinsten, menar han, ligger i stället hos det gotländska näringslivet.

– Under 2019 hade vi 100 000 kryssningsresenärer som gjorde av med cirka 450 kronor var i Visby, det blir 45 miljoner till näringslivet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!