2016 togs det första spadtaget i anläggandet av kryssningskajen. Det var sagt att bygget skulle kosta 250 miljoner kronor, men slutnotan landade slut på över 300 miljoner.
När kryssningskajen i Visby invigdes 2018 räknade Region Gotland med att antalet årliga kryssningsgäster skulle övergå 100 000 efter fem år. Det målet uppfylldes redan året därpå. Att därefter komma upp i 150 000 gäster väntades dröja till 2028 – i själva verket nådde man dit redan 2022.
Men att antalet kryssningsgäster vida överstigit förväntningarna har också inneburit att infrastrukturen kring kajen behöver byggas ut. Det menar regionens teknikförvaltning i en ny skrivelse.
I den föreslår man att regionfullmäktige ska låta regionstyrelsen omförhandla avtalet med Copenhagen Malmö Port Cruise Visby AB, som driver verksamheten vid kryssningskajen. Målet är att företaget – ett dotterbolag till Copenhagen Malmö Port (CMP) – ska betala mer pengar till regionen. Orsaken är att ”kryssningsverksamheten inte skall finansieras med skattemedel”, enligt förvaltningen.
Kort sagt går kryssningskajen så pass bra att CMP helt enkelt borde bidra ekonomiskt till infrastrukturen. Tycker regionen.
– I dagsläget motsvarar CMP:s hyra samtliga kostnader vi har för kryssningskajen – underhåll, avskrivningar och ränta. Samtalen som nu har inletts syftar till att få dem att även täcka delar av de andra kostnader som har koppling till kryssningsverksamheten, säger regionens tekniska direktör Patric Ramberg.
Patric Ramberg är teknisk direktör på Region Gotland.
Det rör sig bland annat om den gångbro för kryssningsgäster som är i full färd med att uppföras längs med färjeleden. En bro som enligt prognosen skulle kosta 60 miljoner kronor, även om det efter förseningar nu är oklart om budgeten håller.
– Med avskrivningar, ränta och underhåll har vi räknat med att gångbron kommer att kosta cirka 2,8 miljoner kronor om året. Och vi skulle vilja att CMP bidrar till den kostnaden, säger Patric Ramberg.
Hur stor andel tänker ni att de ska stå för?
– Ingen skulle bli gladare än vi om de sade att de kunde täcka hela den kostnaden. Men så funkar det inte i verkligheten. Och i det här läget vill jag inte uppge någon siffra för vad vi tänker oss, säger han och fortsätter:
– Man får ju komma ihåg att bron kan användas även av personer som inte är kryssningsgäster, samt att den kommer att stå kvar även när avtalet med CMP någon gång går ut. Så det handlar om att ge och ta från båda sidor.
Så här kommer kryssningskajens gångbro att se ut när den står färdig, enligt skisserna.
Bygget av gångbron påbörjades under 2024. Planen var att den skulle stå färdig till våren 2025, men i nuläget är arbetet försenat.
Men arbetet med att förhandla fram ett nytt avtal behöver gå fort. Om regionen inte når en överenskommelse med CMP föreslår förvaltningen att avtalet ska sägas upp senast den 31 mars. Orsaken är de regler om uppsägningstid som finns fastslagna i det nuvarande avtalet.
– Om vi inte skulle komma fram till något med CMP så måste det ske innan dess, säger Patric Ramberg.
Eftersom uppsägningstiden är hela åtta år skulle det däremot inte leda till några plötsliga förändringar i kryssningsverksamheten. Vid ett sådant scenario är det nämligen först efter den 31 mars 2033 som CMP skulle lämna Visby. Enligt förvaltningens förslag skulle regionen fram till dess kunna utvärdera om man eventuellt ska driva kryssningskajen i egen regi.
– Men som det ser ut i nuläget skulle det vara mindre önskvärt. Och även om vi skulle säga upp avtalet med CMP nu så finns ju alltid möjligheten att inleda ett nytt samarbete med dem senare, säger Patric Ramberg och fortsätter:
– För jag vill betona att vi är väldigt nöjda med CMP hittills. De här förhandlingarna handlar bara om att vi vill skruva lite på avtalet.
Helagotland har sökt CMP, som avböjt att kommentera förvaltningens förslag.