Den nya kryssningskajen i Visby skulle enligt både politiker och regionens hemsida inte kosta något för öns skattebetalare. Men i årets och förra årets delårsrapporter kan man läsa att kajen gått med förlust sedan den öppnade 2018. Det första året beräknades förlusten till nästan 2,8 miljoner kronor och i år är siffran drygt 2,9 miljoner. Orsaken är enligt hamnförvaltningen lägre intäkter och högre kapitalkostnader än beräknat. Men enligt tidigare regionrådet Meit Fohlin (S), så är förlusten något man räknat med redan från början.
– Vi visste det innan. Det kommer att vara en förlustaffär de första tio åren. Avskrivningarna är just nu högre än intäkterna men sedan blir det tvärtom. Man måste våga se det över en längre period, säger hon.
Kryssningskajen byggdes av regionen och kostade 250 miljoner att anlägga. Regionen lånade pengar för att betala för bygget. Lånekostnaderna, inklusive ränta, ska enligt regionen finansieras genom det hyresavtal som finns med Copenhagen Malmö Port, CMP. Det är CMP som säljer in Gotland som destination för kryssningsbåtarna och det är också de som tar hand om intäkterna i form av hamn- och passageraravgifter. Företaget hyr kajen av regionen för 9,3 miljoner per år och avtalet är skrivet på 20 år.
– Kapitalkostnaderna är högre än hyran under de första åren, det blir billigare sedan. Förlusten är lite mindre än vi räknat med och förhoppningen är att det ska bli en vinst på lång sikt, säger Karl-Johan Boberg (C), ordförande i tekniska nämnden.
Även om kryssningskajen än så länge är en förlust för regionen så menar Karl-Johan Boberg att den är en vinst för Gotland i stort. Antalet kryssningsfartyg som har lagt till sedan kajen byggdes har ökat och bara i år har fler än 100 000 passagerare besökt ön.
– Man får inte glömma bort fördelarna för övriga näringslivet, med turismen och handeln. Det syns ju inte i våra siffror men det är ju ett plus för de gotländska medborgarna, säger Karl-Johan Boberg och fortsätter:
– Går företagen bra så får vi ju arbetstillfällen och skatteintäkter från både företagen och deras anställda.
Meit Fohlin är inne på samma linje.
– Ska vi också räkna in effekterna det har fått på samhället i form av ökade intäkter i näringslivet så har det säkert gått med vinst ändå, säger hon.