Studentkåren Rindi serverar varje torsdag luncher av livsmedel som annars skulle ha kastats från öns butiker och gårdar. Sara Schmidt och Maria Jensen har dessutom kul i köket.
En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. Matsvinn står för nära tio procent av världens utsläpp av växthusgaser, och släpper ut nästan lika mycket gaser som stora länder som Kina och USA.
Ändå är svinnet från butikerna en fantastisk resurs. Det har studentkåren Rindi i Visby kommit på. Det är studenter från tre olika länder som stolta och glada tar emot diplomet från helagotland.se som talar om att "Campus Gotland Community Kitchen" är februari månads klimathjältar på Gotland.
– Oj, vad roligt! Tack så väldigt mycket, säger Sara Schmidt från Österrike med händerna fulla av grönkål.
På en skärbräda har Maria Jensen från Danmark skurit upp stora knölar rotselleri som annars skulle ha kastats. Båda studenterna läser en master i hållbar destinationsutveckling vid Uppsala universitet Campus Gotland – genom sitt arbete i köket bidrar de också på ett helt annat och mer konkret sätt till global hållbarhet.
– Det känns bra att maten inte slängs utan kan bli något nytt till så många människor. Varje torsdag sedan oktober har vi serverat luncher till de som vill, och alla är lika välkomna, säger Marta Beimin från Polen.
Sara Schmidt, Maria Jensen och Marta Beimin lagar mat till 70 personer, av nästan uteslutande svinn från öns butiker.
Torsdagsluncherna för 40 kronor, en tia mindre för studenter, har blivit en succé också socialt.
– Det är ett bra avbrott i studierna och vi har jättefin gemenskap. Vi har fullsatt varje vecka och när vi öppnar klockan 12 brukar det vara kö utanför dörren, säger Maria Jensen och berättar att ett 70-tal matgäster brukar hänga på låset.
Idén är enkel och smart, och bygger på att frivilliga volontärer hämtar det som annars skulle ha kastats från butiker, gårdar och ett bageri – och att studenterna själva lagar till maten.
– Det här är som ett pussel, vi är kreativa och använder det vi har. Det finns inga recept, säger Maria Jensen och berättar att de därför aldrig kan servera samma meny två gånger.
Maria Jensen är från Danmark och Marta Beimin från Polen. Tillsammans lagar de en holländsk grönsaksgryta.
Hackade potatisar, rotselleri och grönkål kokas och blir till den holländska rätten "dutch stamppot", till efterrätt serveras en äppelkompott på mängder av äpplen som annars skulle ha kastats i någon av öns livsmedelsbutiker. Där har matpriserna skenat i höjden och många har allt svårare att få hushållsekonomin att gå ihop. Det som studenterna gör, menar Maria Jensen, kan alla också göra hemma.
– Rotsellerin var brun utanpå, vi äter också med ögonen och det handlar om att vi måste ändra vårat mindset och äta ändå, säger hon och berättar att grönsaker som inte ser jättesnygga eller perfekta ut kan bli goda och användbara, bara man skär bort det som är dåligt:
– Det är så billigt och win-win!
På en kvart har all mat tagit slut. Den som vill äta lunch hos Rindi behöver hänga på låset innan klockan 12 på torsdagar.
Som frivillig i köket på Rindi finns också mycket att lära sig.
– Jag har aldrig varit någon kock, men här med människor som jag gillar lär jag mig att skära upp sånt som jag tidigare varit lite rädd för, som pumpor till exempel, säger Sara Schmidt.
Marta Beimin rör i den holländska grytan hos Rindi, där grönsaker som räddats från sopor och komposten nu doftar härligt.
– Ett sånt här ställe behöves verkligen på Gotland, och borde finnas i alla städer, säger hon.
Hos Rindi blandas studenter med nyfikna utifrån som sett eventet på sociala medier eller hört ryktet om de klimatsmarta luncherna.
När dörrarna öppnas på torsdagen blir det snabbt kö och det tar bara en kvart, sedan är alla matbiljetter slutsålda. Hantverkaren Daniel Andersson passar på att äta lunch hos studenterna.
– En skithäftig idé och grymt bra mat! Senast jag var här var det rödbetssoppa. Jag är riktigt imponerad och det är restaurangnivå på maten, säger han.
