Strålkastarljuset riktas ofta mot landets intensivvårdsavdelningar som de stora hjältarna under coronapandemin. Men på Visby lasarett, liksom vid många andra sjukhus, vårdas majoriteten av covid-19-patienterna någon annanstans, nämligen på infektionsavdelningen. Något verksamhetschefen Jens Eriksson vill lyfta fram.
– Intensivvård, respiratorer och folk i skyddsmasker är spännande att läsa om, medan den stora mängden patienter tas omhand på vanliga vårdavdelningar, men det får inte samma uppmärksamhet. Det är infektionssjukvården som bär det tunga arbetet med covid-patienterna, säger han.
– Även om en patient ligger på intensiven sker det i nära samarbete med infektionsläkarna. Vi har ett väldigt nära samarbete kring dessa patienter både när de ligger på infektions- och intensivvårdsavdelning för att kunna ge optimal vård och tidigt fånga upp försämring som kan kräva intensivvård.
På Visby lasaretts infektionsavdelning arbetar 17 läkare och cirka 30 sjuk- och undersköterskor. I dagsläget finns 28 vårdplatser på infektionsavdelningarna A2 och C2 – en utökning med sju platser sedan pandemin började.
Under fredagen vårdades 14 personer med covid-19 och 13 med andra infektionsrelaterade åkommor.
Hur klarar ni er just nu?
– Läget är ansträngt, personalen blir trött och man har svårt att hinna återhämta sig. Det är många patienter att ta hand om samtidigt, och många nya behandlingsmetoder som personalen kanske inte känner sig jättetrygg i utan måste lära sig snabbt. Men vi måste ta hand om patienterna, och personalen behöver all uppmuntran de kan få. I går bjöd vi på fika samtidigt som medarbetarna fick lära sig om den senaste vakenrespiratorn, säger Jens Eriksson.
För covid-patienter som kräver sjukhusvård är det inte bara andningshjälp som behövs, utan en rad andra åtgärder.
– Det behövs många olika läkemedel. En del behöver kortison och blodförtunnande läkemedel. Många behöver också stor hjälp med sin oro och för att kunna sova, säger Jens Eriksson.
Han nämner också att det skett ett skifte inom vården sedan coronaviruset kom.
– I början tänkte man att de med svår covid och andningssvikt skulle in i intensivvård och majoriteten lades i respirator. I dag har vi lärt oss att det inte var en bra strategi, det gjorde att många patienter blev sämre och även dog i större utsträckning.
I dag har man övergått mer till att använda så kallad högflödessyrgas inom vården.
– Och den vården bedrivs nu i huvudsak inte på IVA, utan på vanliga vårdavdelningar. På Visby lasarett är det infektionsavdelningen som ger den behandlingen i nära samarbete med IVA. Vid försämrat tillstånd är det dock liksom tidigare intensivvården som ger den mest avancerade behandlingen. Genom pandemin har vi kommit att införa ett mer ”sömlöst” förhållningssätt där vi tar om hand om dessa patienter gemensamt genom dagliga ronder och teambedömningar och där personal växla arbete mellan intensiv- som infektionssjukvård.
Som bekant är det speciellt äldre personer och de i riskgrupp som riskerar störst nedsättningar efter en allvarlig covid-19.
– Även om man överlever en svår infektion är det en tuff tid efteråt. Många får demensutveckling eller hjärntrötthet och posttraumatiskt stressyndrom. Man kan må lika dåligt som om man varit med om krig, en våldtäkt eller en annan svår traumatisk händelse. Från att ha varit en pigg pensionär kan det gå till att man kanske inte klarar sig själv längre och behöver flytta till ett särskilt boende eller behöver daglig hjälp, säger Jens Eriksson.
