Sedan 2015 pågår en nationell satsning på vården före, under och efter graviditet samt på kvinnors hälsa. Satsningen pågår till 2022 och bara i år fördelas 937 miljoner kronor till regionerna. Pengarna används sedan där regionerna själva anser att det finns störst behov.
– Vi är så glada för att det här är en långsiktig satsning och att vi själva får bestämma vad vi gör för pengarna, eftersom varje region kan ha olika behov, säger Åsa Hedqvist, verksamhetschef för gynekologi och obstetrik på Visby lasarett.
– Det har varit torka på utbildningsinsatser inom vården och då kom det här som ett livräddande paket. Det kommer verkligen alla våra medarbetare till dels, säger Kerstin Sjöblom, enhetschef för öppenvården inom obstetrik och gynekologi.
Under 2020 har Region Gotland tagit del av nära 5,5 miljoner kronor. Listan på satsningar sedan år 2015 kan göras lång. Ett exempel är en utbildning inom gynekologisk titthålskirurgi, där Gotland nu placerar sig på plats 15 av 53 kliniker i landet vid operationer på äggstockar och äggledare.
– En titthålsoperation, i stället för öppen kirurgi, är ett lindrigare ingrepp och återhämtningen går snabbare, förklarar Åsa Hedqvist.
Utan dessa satsningar tror hon att det inte hade varit möjligt att locka den kompetens som har börjat arbeta på mottagningarna de senaste åren.
– Det har helt klart varit en drivkraft att behålla och locka hit ny personal. Majoriteten av de som arbetar på gynmottagningen i dag är unga och satsningarna har nog bidragit till att de vill stanna kvar.
En av de relativt nyanställda är överläkaren Kerstin Palm, som för 1,5 år sedan bytte arbetsplats från Karolinska i Stockholm till Visby lasarett.
– Det är enormt skönt att komma till en organisation som är platt, där steget från medarbetare till högsta chefen inte är långt. På alla stora sjukhus är glastaket så otroligt lågt, och så är det inte här, säger Kerstin Palm.
En del insatser har fått skjutas fram på grund av coronapandemin. En sådan är en utbildning inom suturering (kirurgiska stygn) och bristningar. År 2015 fick 2,5 procent av födande på Gotland allvarliga bristningar, grad tre eller fyra. Förra året minskade andelen till 2,1 procent.
– Bristningar har verkligen blivit en stor och viktig fråga. Nu har alla barnmorskor gått en utbildning för att bli ännu duktigare på att förhindra bristningar och om de uppstår har de en mer fördjupad kunskap om det, säger Anna Hörsne-Malmborg, chef på förlossningen på Visby lasarett.
Ytterligare ett projekt som ligger en bit fram i tiden är ett för att hjälpa kvinnor med förlossningsskador. Problemet har uppmärksammats senaste året inte minst genom initiativet som går under hashtaggen "allt ser fint ut", som på sociala medier samlar berättelser från kvinnor som fått skador efter förlossning.
– Vi vill även fånga upp de äldre kvinnorna. Allt går inte att återställa men mycket kan man göra någonting åt flera år efter förlossningen, säger Anna Hörsne-Malmborg.
– En del på Gotland har gått med sina besvär väldigt länge. Man har normaliserat det och det finns ett dolt lidande, säger Åsa Hedqvist och fortsätter:
– Det här hänger ihop med utbildningen för att motverka bristningar. Desto bättre vi blir på suturer vid förlossningen ju mer minskar förhoppningsvis skadorna, säger Åsa Hedqvist.