Eva Backman, Skuldjouren Gotland.
Det är en pressad och ofta komplicerad situation, när privatekonomin av en eller annan anledning inte går ihop, när betalningsförmågan saknas och skulderna hopar sig.
– Vi ska vara en hjälp till självhjälp, säger Skuldjourens ordförande Eva Backman och fortsätter:
– Det är ett stort steg att ta, att våga ta kontakt med oss. De flesta hamnar i ett läge där de kämpar för att lösa det hela på egen hand. De bygger en grop framför sig och gropen blir bara större och större, och till slut klarar man inte av att kliva över den.
Hur många är ni som arbetar ideellt här på Gotland med Skuldjouren?
– Det varierar lite, men vi har varit en styrelsegrupp som jobbar lite med det, men det är mest jag som sköter kontakterna. Det kan vara på telefon, mail eller besök. Jag har många gånger följt med klienter på möten med socialtjänsten, kronofogden och försäkringskassan.
Fler ideella krafter i verksamheten vore välkomna.
– Ja absolut, men även hjälp i form av stödmedlemskap, säger Eva Backman.
Föreningen får bidrag från regionen för sin verksamhet, men det räcker inte så långt.
– Bidraget täcker inte ens årshyran av lokalen och internetabonnemang, och då har vi en rätt låg hyra.
En utredning gjord av Kronofogden visar att de fyra största anledningarna till att man hamnar i skuld är arbetslöshet, sjukdom/dödsfall, skilsmässa och konkurs.
– När man väl blir skuldsatt hänger det med vansinnigt länge, och det är inte alla som vet att man kan få hjälp på olika sätt. Att förhandla ner skuldbiten, få hjälp med att göra en skuldsanering, och så vidare, säger Eva.
Att hamna på obestånd medför ofta en känsla av skam, att man faller ur normens ramar.
– Nästan alla tror att de är ensamma i det här, men så är det absolut inte. Man brukar säga att tio procent av Sveriges befolkning sitter i ett ekonomiskt utanförskap. Man hamnar i ett läge där man inte kan handla på internet, man kan inte parkera med parkeringsautomaterna, måste betala med kontanter – en del kan inte ens ta ett telefonabonnemang. En del hindras till och med från att öppna ett bankkonto trots att det är allas rättighet enligt lag.
Hand i hand går det lättare.
Tröskeln är ofta hög för att be om hjälp.
– Jag gillar inte att det är så mycket skamfiltar kring det här, säger Eva.
Många försöker in i det sista upprätthålla en fasad av att allt är bra.
– De sista som får veta är ofta de närmast anhöriga. Det är fruktansvärt vanligt att man till och med döljer det för sina familjemedlemmar, berättar Eva Backman.
Det är viktigt att breven inte förblir oöppnade.
Att brev inte öppnas är ett väldigt vanligt symptom.
– Många orkar inte öppna breven från Kronofogden. Men man inte ska vara rädd för det, och det är jätteviktigt att breven öppnas. Orkar man inte göra det själv så gör vi det tillsammans. Det kan vara en hög med 20 brev som i själva verket bara rör sig om en räkning, men när det blir en hög så ser det ju ut att vara jättemycket.
Eva menar att det många gånger faktiskt är bättre att hamna hos Kronofogden än hos socialtjänsten.
– Kronofogden har en helt annan beräkning av hur mycket man behöver ha för att klara sig i vardagen, jämfört med soc och vad de ger för pengar. Hos soc får man betydligt mindre pengar att klara sig på än om man går på utmätning hos Kronofogden.
Varför är det så?
– Ja, det kan man ju ifrågasätta. När det gäller Kronofogden är det ett nationellt beslut om förbehållsbelopp, men när det gäller soc så följer de socialtjänstlagen och den kan tolkas olika, ibland ner på handläggarnivå. Så då kan det variera rätt mycket mellan olika kommuner.
Att kunna de berörda lagarna har varit till stor nytta för Eva Backman i hennes strävan att hjälpa andra.
Det finns en skuldrådgivning i Region Gotlands regi, men den räcker inte till?
– Så är det, plus att en del har svårt att gå till en myndighet för att det är myndigheter som tryckt ner dem. Man får inte glömma den biten, att många är så rädda för myndigheter överhuvudtaget. I vår lokal kan de slappna av lite mer och när de går härifrån är de lite rakare i ryggen.
Har ni något samarbete med den offentliga skuldrådgivningen?
– Nej det har vi inte. Vi har försökt med det delvis, men de är ju kommunanställda så det blir ett lite annat läge.
Fyrkantigt?
– Ja, det blir ett lite annat läge.
Slutligen, har du några tips till personer som är på väg in i skuldfällan?
– Ställ upp en privatekonomisk översikt. Se vad du klarar dig utan och kan avsluta. Och var som sagt inte rädd för att öppna breven, samla dem inte på hög, säger Eva Backman.
I del två möter vi Helene som delar med sig av sin historia. Hon har varit på obestånd en större del av sitt vuxna liv.