Rösterna räknas för hand.
Gotland har 48 489 röstberättigade i EU-valet den 9 juni. Skulle valdeltagandet bli ungefär detsamma som 2019 (54 procent på Gotland) innebär det cirka 26 000 röster att räkna – ett ansvar som ligger på länsstyrelsen.
För ett län som Stockholm innebär det att uppemot 400 rösträknare behöver rekryteras inför EU-valet. På Gotland, där det räcker med 19 personer för samma arbete, går det att lösa med befintlig personal på länsstyrelsen, enligt Britt Silfvergren, länsjurist och valansvarig på Gotland.
– Våra medarbetare anmäler sig frivilligt. Jag tror att man tycker att det är ett viktigt och roligt arbete, säger hon om rösträkningen som inleds på måndagens förmiddag.
Sedan följer tre till fyra dagar där alla andra arbetsuppgifter läggs åt sidan.
– Man får göra något helt annat, ett mekaniskt arbete utan varken telefoner och datorer. Det är ganska mysigt att sitta tillsammans. Vi dukar upp med gott godis, äter lunch ihop – media brukar bevaka allt och så kommer landshövdingen förbi och hejar på oss, säger Britt Silfvergren.
Säkerhetsmässigt är det en stor fördel att vara ett så pass litet län och att personalen redan finns i huset, tillägger Britt Silfvergren, som dessutom slipper att lägga tid och resurser på säkerhetsprövningar och annat som skulle ha krävts vid nyrekryteringar.
Rösträkningen startar på måndag förmiddag och brukar ta tre till max fyra dagar, enligt Britt Silfvergren, länsjurist och valansvarig vid Länsstyrelsen på Gotland.
När valsedlarna anländer till länsstyrelsen har de räknats en gång och sorterats i högar efter parti. Länsstyrelsens uppgift är att räkna valsedlarna igen, något som görs två gånger. Men räkning av personröster har som regel inte hunnits med ute i vallokalerna.
Då och då dyker en utmaning upp, inte sällan på grund av att den som röstat använt sig av en blank valsedel och själva skrivit namnet på ett parti.
– Dyker det upp en valsedel som inte är så enkel att tolka, får alla stanna upp och hjälpa till med bedömningen. Vi har också vallagen att luta oss mot om det behövs. Jag är väldigt trygg med att vi tar de rätta besluten, säger Britt Silfvergren.
Framför allt känner hon sig säker på att rösträkningen sker på säkrast möjliga sätt på länsstyrelsen.
– Här ska man veta att det inte blir något sjabbel med sin röst.
Det gäller att inte kryssa i fler än en kandidat om du vill personrösta.
Det finns dock saker som inte kan släppas igenom. Ett relativt vanligt misstag är att flera kandidater är ikryssade i personvalet, i de fallen blir det endast en röst på partiet. Skulle det finnas flera partier angivna på valsedeln, exempelvis om man fyllt i en själv, är risken stor för att den rösten blir ogiltig.
– Så länge vi kan tolka väljarens vilja, är vi välvilliga. Har någon skrivit "jag älskar Socialdemokraterna", i stället för bara Socialdemokraterna, förstår man ändå vad som menas och det blir en giltig röst. Men "jag älskar inte Socialdemokraterna", funkar ju inte, säger Britt Silfvergren.
Utöver för många partibeteckningar, eller otydlighet kring vilket parti man avser rösta på, kan rösten bli ogiltig om det finns anteckningar på valsedeln som kan härledas till någons identitet.
Att valsedeln inte får vikas in i kuvertet är en vanlig missuppfattning – det stämmer alltså inte – försäkrar länsjuristen. Likaså om man skrivit en handlingslista eller andra noteringar på baksidan av valsedeln.
– Det kan vara ganska roligt ibland då det kan stå alla möjliga saker. Oftast har man skrivit något av misstag – man ska ju inte göra detta medvetet för det kan ju bli leda till att ens röst blir ogiltig vilket vore dumt, Britt Silfvergren.