Den 37-åriga kvinnan som nu åtalas för narkotikabrott vid Gotlands tingsrätt greps i december 2022 då två civilklädda poliser såg henne i en "överlåtselseliknande" situation i Visby. När en av poliserna gensköt kvinnan så ska hon, enligt förundersökningsprotokollet, först ha försökt springa därifrån men stoppats, och därefter har polisen anträffat en väska med både portionsförpackad narkotika och kontanter i kvinnans cykelkorg.
Vid en husrannsakan hittades ännu mer narkotika och kontanter, och i förundersökningsprotokollet skriver polisens utredare Johan Häglund att 37-åringen sannolikt agerat som en så kallad "springis". I dokumentationen skriver Häglund att han utrett flera liknande ärenden där man gripit personer som cyklat med narkotika som säljs på förutbestämda rundor.
"Personen som cyklar kallas springis och levererar narkotika åt kriminella nätverk enligt schema som denne får", står att läsa i protokollet. Vidare skriver polisen även att allt i detta ärende tyder på att den misstänkta kvinnan var en "springis" vid det tillfället hon greps. "Den narkotika hon innehar skall överlåtas enligt direktiv och pengarna redovisas tillbaka till uppdragsgivaren".
Det finns flera gotländska exempel där personer som sannolikt agerat som "springisar" blivit tagna på bar gärning av polis och senare dömts för brott. Ett sådant fall är en 27-årig kvinna som via en krypterad app fick säljrundor för att betala av en egen drogskuld. Vid en av dessa säljrundor greps hon av polis, och då hade hon flera sorters droger på sig. Hon dömdes i maj förra året till tre års fängelse för grovt narkotikabrott.
Ett annat exempel är en 26-årig man som dömdes till ett års fängelse för narkotikabrott i februari i år. I förundersökningsprotokollet för det ärendet kan man bland annat läsa att 26-åringen sålt narkotika på uppdrag av någon som kallas "Giganten".
Områdespolisen Johan Häglund, som har stor erfarenhet av att utreda narkotikarelaterade brott på Gotland, säger att den här typen av personer dyker upp i polisens arbete "ganska regelbundet".
– Det är ju dem vi oftast kommer åt med de resurser vi har i nuläget. De som finns i steget ovanför "springisarna" är ofta svårare, säger han och fortsätter:
– I vissa utredningar kan vi visa vilka "springisarna" jobbat för, medan det är betydligt svårare i andra. Ofta har vi såklart uppfattningar om vilka personerna vi utreder egentligen har arbetat för, men ibland finns varken resurser eller förutsättningar som gör det möjligt att nysta vidare.
Johan Häglund säger att de som agerar som "springisar" i princip alltid sitter i "någon form av dålig sits".
– Ofta har de en skuld de måste betala av, och i nästan 100 procent av fallen sitter de själva fast i ett eget missbruk som de behöver pengar till.
Det är lätt att tro att uttrycket "springis" är något som importerats till Gotland från de kriminella nätverken på fastlandet, men enligt Johan Häglund är så inte fallet.
– Det är klart att uttrycket används på andra ställen också, men det är väldigt specifikt just för de här kretsarna här på ön. De snackar mycket i termer kring vem som jobbar och vem som är "springis". De som driver de här verksamheterna använder det här arbetssättet för att distansera sig från själva narkotikan.