Mordutredningen om vad som hänt efter att en man hittats död i en lägenhet i Visby omfattas av en mängd förhör och material som ska leda fram till att brottet blir uppklarat. En grupp hos polisen på Gotland jobbar med ärendet och vice chefsåklagare Susanne Wihlborg är förundersökningsledare.
– Det är väldigt mycket material vi skickat för analys och vi har åtskilliga förhör kvar att göra, säger Fredrik Norman.
Det var natten till den 23 januari som polisen fick larm om att en livlös man hittats i en bostad på Gråbo. Tidpunkten för dödsfallet var någon gång mellan den 22 januari klockan 15.15 och fram till 02.40 dagen efter. Identiteten på den döda 33-åringen har fastställts.
En 28-årig man anhölls i sin frånvaro och greps två dygn efter mordet”, anklagad för att ha tagit livet av 33-åringen. Han häktades, skäligen misstänkt och en vecka senare hade polisen stärkt misstankarna mot mannen. Det räckte för att Gotlands tingsrätt skulle häkta 28-åringen på sannolika skäl som är den högre misstankegraden. Den 3 mars ska en ny häktningsförhandling hållas.
Det är de fakta i ärendet som polisen kan avslöja så här långt.
Mordmotiv, eventuellt vapen och vem som larmade polisen kommenterar inte Fredrik Norman.
– Det är bitar som jag inte kan gå in på över huvud taget. Det är alldeles för tidigt att säga något om det.
Nationellt forensiskt centrum, NFC, ingår som en viktig del i utredningsarbetet. De analyserar DNA från hårstrån, kroppsvätskor och annat som kommer från den avspärrade brottsplatsen. Fingeravtryck hör också till den tekniska bevisningen.
Kroppen är obducerad av Rättsmedicinalverket men dödsorsaken är inte fastställd.
– Mängder av prover tas som ska analyseras innan det är klart, säger Fredrik Norman.
Förhör har hållits med människor i offrets och den misstänktes omgivning. Olika uppgifter ska vägas mot varandra.
– Det handlar säkert om 150 förhör och det är långt ifrån färdigt. Vi jobbar också med en kartläggning av offret. Ju längre vi håller på, ju fler hittar vi som vi vill prata med.
Väsentligt för polisen är att de som sitter inne med information ska berätta.
– Har du information som du inte delat med dig till oss, vill vi gärna ha det. Det kan ha betydelse för utredningen, säger Fredrik Norman.