På ett år har försäljningen av kondomer ökat med en femtedel. Bra för folkhälsan, där bland annat klamydia minskar drastiskt i hela landet, men också ett problem – när många slänger de använda kondomerna i toaletten.
– Det här är den nakna sanningen av vad folk spolar ner, säger drifttekniker Erik Danielsson och lyfter på gallret till pumpstationen vid Gustavsvik, strax norr om Visby.
Bindor, örontops och tamponger får hjälp av det sega gummit i kondomerna att bilda proppar, så kallade trasbollar, som riskerar att täppa till de fler än 150 större pumpstationer som finns i öns avloppsnät. Då går larmet, och att personalen vid reningsverket snabbt är på plats är viktigt.
– Annars går avloppet den aviga vägen upp i någons källare, säger Erik Danielsson och berättar hur kondomer som knutits till efter användandet innehåller luft och därför kan flyta omkring länge i en pumpstation.
När kondomerna till slut går sönder kan de passera vidare ut i ledningen till öns avloppsreningsverk. De fångade förra året upp 96 ton främmande föremål som spolats ner i toaletterna, och just kondomer har en förmåga att glida förbi rensgallrens två millimeter.
– En kondom kan ställa sig på tvären och hamna ute i biosteget. Det bildas trasbollar där med, och de måste tas bort manuellt av oss, säger Erik Danielsson.
Att hantera bland annat andras använda kondomer har han vant sig vid och den första äckelkänslan är borta.
– Man vänjer sig och vi har handskar, tvål och vatten, säger han och berättar att även vikarierna snabbt blir härdade.
Att så många kondomer finns i det som bara ska vara organiskt material, motsvarande två och ett halvt ton torrvikt som varje dygn tas om hand vid Visby avloppsreningsverk, tror Erik Danielsson beror på slarv och möjligen lite pinsamhet.
– Det är för jävligt tycker jag. Gå ut och lägg kondomen i soptunnan med en gång, men man ska inte behöva skämmas för sin lust.
Han får medhåll av Anette Otterström, kommunikationsansvarig på RFSU AB:
– Vi vill hellre att man ska vara stolt över att man använder dem. Men man ska ta ansvar både före och efter och kondomerna hör inte hemma i toaletten, säger hon och menar att det är viktigt att tänka på när användningen ökar.
Efter tio års minskat användande började trenden 2018 att vända uppåt. Det senaste året har försäljningen av kondomer och andra sexrelaterade produkter ökat markant.
– Försäljningen av kondomer vände upp 19 procent jämfört med maj och juni förra året, säger Anette Otterström och berättar att klamydia som en följd av användandet nu minskar i Folkhälsomyndighetens senaste statistik.
På kondomerna i handeln finns text som ska upplysa hur man tar hand om dem efter att de använts.
– Det finns både informationstext och symboler med en överkryssad toalett, men många som är vana kondomanvändare kanske inte läser så noga eller så glömmer de, säger Anette Otterström och menar att unga vuxna, som är flitiga kondomanvändare, också är måna om miljön och därför vill och bör tänka sig för vad som spolas ner i toaletten.
Erik Danielsson blickar ut över bassängerna på Visby avloppsreningsverk där miljarder mikroorganismer renar vattnet. Han utesluter inte att det finns en portion lathet, när toaletten används som papperskorg.
– Syns inte problemet finns inte problemet. Just nu är det extremt mycket folk på ön och då ökar belastningen, säger han.