Det sista dialogmötet om den framtida skolorganisationen på ön blev också det klart minst besökta.
Bara 20-talet åhörare hade sökt sig till Södervärnsskolans aula och antalet skoltjänsteman och skolpolitiker var ungefär lika många.
Men så tillhör inte heller Visbyskolorna de nedläggningshotade.
- Mötena har varit lite olika välbesökta. Men vi är glada att ni är här, inledde skoldirektör Ann-Chatrin Norrevik diplomatiskt.
Det vara också en skolpolitiker bland åhörarna, ordföranden i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Per Edman, som refererade till det förslag som förekommit om att göra om Södervärnsskolan till gymnasieskola och i stället bussa ut Södervärnseleverna på landsbygden.
- Är det realistiskt, undrade han.
- I dag ser vi hur eleverna väljer Visby och inte åt det motsatta hållet och vi tror då att de skulle välja en annan Visbyskola i första hand. Så det är inte realistiskt, menade Ann-Chatrin Norrevik.
Platsbrist
Och att inte ha någon högstadieskola norr om Visby ansågs inte heller som ett realistiskt alternativ.
För i motsats till de andra mötena där det ofta handlat om att rädda kvar skolor som föreslås nedlagda handlar det i Visby ofta om det motsatta problemet, att platserna inte räcker till. Som ett exempel angavs Lyckåkersskolan som med sina 306 elever är en av de större 1-6-skolorna. Där är folk irriterade över att man inte får plats och är till och med beredda att köpa bostad inom området av detta skäl.
Politikerna och utbildningsfolket medgav också att det genom valmöjligheterna är mycket svårt att planera.
Enklare förr
Det är oerhört svårt att göra prognoser för skolvalen, menade Per-Olof Sahlberg från utbildningsförvaltningen.
- Kvalitet är inte helt avgörande utan även geografiska skäl. Föräldrar jobbar i stan, man har aktiviteter där, det finns bra bussförbindelser. Det var enklare att vara skolplanerare för 20 år sedan, då gick det lättare att styra.
Och barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler konstaterade med facit från den förra omorganisationen:
- Verkligheten blev väldigt annorlunda än vi trodde.
Stödet för landsbygdsskolorna visade sig inte vara så stort som man förmodat när det kom till det reella valet.
Men från barn- och utbildningsförvaltningen ville man inte se det liggande förslag som en kamp staden-landet utan om att undervisningen på landsbygden skall organiseras så att eleverna där får samma förutsättningar. Och det fria skolvalet begränsas av att det gäller "i mån av plats".
Den 22 februari kommer barn- och utbildningsnämndens skarpa förslag om öns framtida skolorganisation.