Det är 50 år sedan Puma öppnade sina dörrar, då i ett skyddsrum i Bogen 1 på Jungmansgatan i Gråbo, sedan 1977 på dess nuvarande plats på Gråbo torg.
Omkring 200 ungdomar i veckan, mellan 13 och 19 år, besöker gården, vars verksamhet i dag bygger på frasen ”Vi gillar olika”.
Det betyder att alla inkluderas och samtidigt är frågor om relationer, sexualitet och identitet lika viktiga nu som då. För så är det: Det spelas inte bara biljard eller tuggas bullar. Det pratas allvar också.
Owe Järlö var den första fritidsledaren på Puma. Han arbetade på ungdomsgården i omkring tio år, den bästa tiden i hans yrkesliv, tycker han.
Foto: Magnus Ihreskog
Fika - en viktig del av eftermiddagarna på ungdomsgården.
Foto: Gotlands Allehanda
I ett halvt sekel har Puma varit en öppen famn för gotländska tonåringar.
Foto: Malin Stenström
På Puma ska ungdomarna lära sig att vara människor.
Foto: Magnus Ihreskog
På Puma fick ungdomarna en gemensam och ett sammanhang.
Foto: GT
En gång i tiden var tio år mycket, nu fyller Puma högtidligt femtio år.
Foto: Henrik Radhe
Owe Järlö blev senare känd som P4 Gotland-röst men gick då i bräschen för att samtalen skulle gå på djupet.
Nyinflyttad med familjen från Stockholm anställdes han 28 år gammal som fritidsledare och fick ensam uppdraget att starta en ungdomsgård. Så gjordes, ungdomarna strömmade till – men uppdraget tärde.
– Jag ville säga upp mig efter något år, men övertalades att vara kvar. Men då var en förändring tvungen, säger han.
Så blev det. Fler vuxna anställdes och Pumas verksamhet kom att påverkas av Socialstyrelsens sex- och samlevnadsprojekt som följde i kölvattnet av den nya lagstiftningen 1975, den som gav rätten till fri abort.
Gotland blev försökslän och pengar strömmade till, ingenting var omöjligt.
– Det blev helt andra samtal med ungdomarna, vi höll kurser i ämnet och blev omtalade i hela Norden.
Tidningsklipp i mängd finns om verksamheten på Gråbo.
Foto: Tobias Wallström
Fritidsnämnden sade nej, det blir inga fria kondomer för grabbarna på Puma. "Det kan verka stötande för många föräldrar" var orsaken.
Foto: GT
En 13-åring skrev några rader om hur det är att vara människa, bara dagar efter att han varit inlagd för vård efter en drogöverdos. Owe Järlö rörs än i dag till tårar av orden.
Foto: Karin Jonsson
Efter att Owe Järlö slutade på Puma har han hållit sig borta. Han var rädd för att han skulle lägga sig i alldeles för mycket.
Foto: Magnus Ihreskog
Tack och lov, säger han. Själv kom han från idrottsvärlden där få kunde stava till ”mjuk”. Den tuffing han gjorde sig till var bara ett stort självbedrägeri.
– Aldrig i helvete att jag skulle låta ungdomarna fortsätta som jag hade gjort, säger han.
Istället kom kärnan i verksamheten att bli – och är så än i dag – att skapa en plats där ungdomar ska kunna hitta sig själva. Den som vill prata med en vuxen ska få göra det, ingen ska avbryta.
Yvonne Johansson, Helen Johansson och Ingela Ohlsson höll i en sex- och samlevnadskurs för 35 Puma-kompisar i april 1976.
Foto: GT
Ibland kunde det vara flera hundra ungdomar på Puma, Owe Järlö höll gärna låda.
Foto: GT
Puma har genom åren synts flitigt i media, på gården finns flera klippärmar fulla.
Foto: Karin Jonsson
Han är känslosam, tårarna rinner av rörelse, när han berättar om ungdomar som haft det tufft men som kommit på rätt spår. Finaste tiden i hans yrkesliv, så beskriver han det.
Efter tio år tvingades Owe Järlö lämna Puma. Lokalerna drabbade av mögel och han själv av allergi. Om inte detta hänt hade han aldrig slutat.
– Här kände jag att jag gjorde något. På riktigt! Inte bara jag, förresten. Det var VI som gjorde det, tillsammans. Det är viktigt.
I fem decennier har ungdomsgården nu haft sina dörrar öppna. En betydelsefull plats för många unga i en på många sätt utsatt tonårstid.
STORT BILDSPEL: Se Pumas egna bilder från förr
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Annica Liljegren var först ledare och arbetade senare som enhetschef
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Angelica Töllinen, i mitten, var ledare under många år på Puma.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Närpolisen Birgitta Örnberg, som under en period hade sitt kontor på Puma och arbetade nära ungdomarna på Puma.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Året var 1983, på bilden syns Owe Järlö.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun
Ungdomsgården Puma genom åren.
Foto: Pumas egna arkiv/Erik Daun